Razzia mot svenska fildelare

Nu har allt de svenska poliserna gått för långt. Femtio poliser gjorde idag razzia mot Piratebays servrar, vilket gjort att både thepiratebay.com och piratbyran.org ligger nere. Vad det är i detta innehåll som är olagligt har jag svårt att se, eftersom att Piratebay är en bittorrenttracker och inte tillhandahåller material själv, och Piratbyrån inte har någonting med det att göra (att stänga ner den sidan är mer att likna vid censur).

I de luddiga kommentarer som runt omkring historien finns: "De misstänks för brott mot upphovsrättslagen alternativt medhjälp till brott mot upphovsrättslagen."

Medhjälp till brott mot upphovsrättslagen? All fildelning är långt ifrån olaglig, och kan man verkligen kräva ansvar hos en såpass stor sida att kontrollera vad dess användare lägger ut? Var är tillslagen mot blocket och andra försäljningssajter där rent stöldgods förekommer? Där det dessutom handlar om rent fysiska ting.

Inte konstigt att folk tappar tilltron till polis och till politiker när sådana här tillslag får ske. Att organisera hela FEMTIO poliser till en sån här sak kan inte kallas för någonting annat än resursslöseri. Har inte dessa femtio poliser någonting viktigare att göra?

Nej, det verkar mer som att polisen köpt antipiratbyråns krav rakt av, inte har koll på de tekniska faktan runt om, och helt enkelt prioriterar helt fel.

Uppdatering: Mer finns att läsa på piratbyråns temorära blogg samt på piratpartiets hemsida. Det luktar mer och mer censur runt det hela, och ett så oigenomtänkt förslag att det är rättsvidrigt.

Jag har även gått ut med ett pressmeddelande om det genom luf. Det kan du läsa här.

Uppdatering 2: Sänd mina rötter regn har en större rapportering om läget. Klart läsvärd.

Finn ett fel

Det här skulle blivit ett argt långt inlägg om aftonbladets webbtv om övervakningskameror, om min gröna mediaaktivistvän som fotar kameror på stormarknader, om den blå kameraskylten som kommit upp på dörren till min lokala kvartersbutik, om Jonna som till och med har dem hemma, om storebrors framfart i allmänhet och om statmoraliserande, mobilfria zoner i tunnelbanan (räcker det inte med vagnarna på tågen?) och cykelhjälmstvång.

Istället så låter jag bilden tala för sig själv. Jag vet att jag haft den ute innan, men jag tycker ändå att en bild som varnar för en övervakningskamera, mitt utomhus på den västsvenska landsbygden förtjänar att uppmärksammas.

Politikerbloggar, amnestykampanj och kulturstöd

Lite blandad tips, åsikter och länkar:

"Chattande kvinnor gör bäst i att kalla sig Bertil" är en rubrik hos idg.se från igår. Undersökningen som artikeln refererar till, visar mycket tydligt hur mycket vårt beteende utgår från könsrollerna, och inte efter hur vi beter oss eller är. Samtidigt så efterlyser Sakine brudarna i den politiska bloggosfären, och för ett par dar sedan så plockade Krohnman fram några (jag kom med!). Läs i synnerhet kommentatorfälten efter båda posterna.

För den uppmärksamma så finns också en ny banner längst ner i högerkolummen. Det är amnesty internationals kampanj mot censur av internet. Rasmus sammanfattar det bra, och efter ytterligare påminnelse av Kalle så är bannern på plats.

Piratparitets Rick har börjat blogga och fått en plats i fildelarlistan.

DN har frågat nitton personer i Sveriges kulturelit över vilken fråga som är viktigast i kulturpolitiken inför valet. Extremt stockholmsfokuserade svar (vilket hela kulturstödet tenderar till att vara), och en stor avsknad av fildelningen som fråga. Kulturutbyte för alla människor, eller kulurstöd till en elit?

Till sist måste jag bara göra reklam för mitt senaste biobesök; "X-men The last stand". En alldeles för kort film, men bra action och sån där lagom hollywoodiansk frihetspropaganda.

Sexköpande politiker i aftonbladet

I gårdagens aftonbladet så kan du läsa en debattartikel med rubriken; "Alla tiger om vilka politiker som köpte sex av småflickor". Det handlar om något som enligt artikelförfattaren som är känt på alla redaktioner, men som svenska folket inte vet. Kanske är det helt enkelt ingenting intressant över vilka politiker och högt uppsatta män som köpte sex av småflickor (13-14år enligt artikeln, idag skulle det räknas som våldtäkt).

Jag vet ingenting, och jag tänker inte vara med och skriva några rykten. Det som jag dock inte kan komma ifrån, är ett par artiklar i "Världen idag" för ungefär två månader sedan, som också de skriver om politiker och sexköpare, som faktiskt publicerar namn på några, och har mycket tydliga kopplingar till aftonbladetartikeln.

I de olika artiklarna så nämns namn som:
- Torbjörn Fälldin
- Olof Palme
- Lennart Geijer (fd. justitieminister)
- Olof Johansson
- Fem socialdemokratiska statsråd
- Två centerpartistiska topppolitiker
- En folkpartist som var vice talman i riksdagen

Jag gör nu det som bloggare brukar göra. Nämligen läser några tidningsartiklar som jag sedan skriver om och kommenterar. Jag gör det som feminist och privatperson. Jag hänvisar i detta inlägg alla faktafel till repektive tidning som publicerat uppgifterna. Länkar till "Världen idag" hittar du nedan, de bör läsas uppifrån och ned för bästa helhetsbilden, och listan på namn är helt och hållet hämtad från de olika artiklarna om historien. Mer av mina åsikter och tankar om prostitution hittar du här.

Artiklarna:
"Olof Palme var involverad i 1970-talets bordellhärva"
"Äntligen hela sanningen"
"Geijer-affärens minor känsliga att debattera" (från december 2004)
"Sanningen måste upp på bordet"
"Ebbe Carlsson och Hans Holmér: De var regeringens mörkläggare"
"Bordellhärvan blev till att börja med Geijeraffären, som därefter blev ingenting"

Läs gärna alltihopa och skapa dig en egen bild. Det är definitivt allra bäst, för det här är faktiskt ingenting som bör tystas ner totalt. Även om vissa verkar vilja det. Om nu allting stämmer, så har vi haft högt uppsatta regeringsmän (några statsministrar) som om de gjort det idag skulle fällts för våldtäkt. Och människor vill visst inte ens ta i det med tång. Vilka mer statshemligheter finns i regeringskulturen?

Miljöpartiet och fildelningen

Miljöpartiets kongress är avslutad, och bland de mer intressanta delarna i partiets valmanifest, är sista meningen i "punkt 27 - kulur för alla". Meningen har följande lydelse:

"Nedladdning av exempelvis musik och filmer för privatbruk ska vara tillåtet, men musikerna måste få kompensation"

Positivt kan man ju tänka sig, speciellt när det i media får lydelsen att "fildelning skall tillåtas". Hur har egentligen miljöpartiet tänkt att det skall fungera, i alla fall med den ekonomiska kompensationen? Eller är det bara ett billigt knep för att locka röster från fildelande människor, för att sen inte kunna genomföra det ändå?

Meningen i sig är dessutom motsägelsefull och skulle kunna passa in i dagens situation likväl. Nedladdning är idag tillåtet om man kompenserar musikerna genom att ladda hem upphovsrättskyddat material på tex. deras egen betalsajt.

Sen kan man ju alltid fråga sig varför just musikerna skall få kompensation men inte filmmakarna? Eller vi som gör spel... (antar att det är en felskrivning, men ändå?)

Troligen så är meningen inte särskilt genomtänkt alls. En fungerande kompensationsmodell finns inte, och är omöjlig att göra utan omfattande internetövervakning. Det system som stim har bygger på radiokanalernas spellistor, vilka knappast motsvarar fildelandet på nätet. Ett system som skulle innebära ersättning motsvarande nedladdningsfrekvens kräver ett totalomfattande övervakningssystem med registreringar på varenda nedladdning. Något som vissa politiker kanske skulle gilla, men som vare sig är särskilt rimligt eller genomförbart, och snarare skulle hämna utvecklingen av informationsflödet och utbytet i sajberrymden.

Dessutom, är det verkligen statens uppgift att kompensera musiker eller andra upphovsrättsinnehavare för den gratis reklam som de får genom musikspridning på nätet? Den eventuella förlusten beror ju snarare på branchens bristande förmåga i att säkra sina egna inkomstkällor, och producerar varor som folk faktiskt vill betala för.


Annars handlar valmanifestet mest om en grön, fredfull och kärleksfull värld. Några punkter känns småpetiga, mycket få punkter är genomförbara i praktiken, och alkoholmoralen är på topp. Vissa av punkterna skulle inte behöva lagstiftning, och man glömmer bort det där med marknadskrafterna... Tanken är säkert för det mesta god, men jag vill inte ens veta hur hög skattesatsen hade blivit om man nu på allvar skulle uppfylla allt i manifestet. Jag vill hellre själv bestämma vad jag vill lägga pengarna på, och jag är inte så säker på att Fru Nuders friår är en av dem.

Sexbloggare, fri invandring och rykten

Miljöpartiet håller kongress i Borås. Intressant, och diskussionerna har under eftermiddagen gått mellan allt från fri invandring till religiösa friskolor och alternativ medicin. Gårkvällens grillkväll utanför Göteborg i liberalt sällskap bjöd till liknande diskussioner. Ett par andra bloggare ledde diskussionerna till både just den fria invandringen, höger-vänsterskalan och den amerikanska presidenten. Jag var helt klart mest vänster i samtalet.

I gårdagens artikel om Danielssonaffären i Expressen (mycket bra i övrigt, läs den!), fick jag ytterliggare ett nytt epitet; "sexbloggare". Födelsedagsbarnet, republikanen och värden för gårdagens sammankomst tyckte att jag skulle blogga om kungens kärleksaffärer. Enligt uppgift så skall han ha en utomäktenskaplig dotter som borde fått kronstatus om man skall gå i kronologisk ordning. Dock så tar jag numera avstånd från all ryktesspridning, och avstår från att blogga mer om det. Passar också på att be om ursäkt för eventuella missförstånd det här stycket kunde haft.

Kuriosa i sammanhanget är ju dock alla ingooglingar jag fått på orden "strippande+tjejer" eller paradise-hotel-Natacha. Nämnvärt kan ju också vara att jag bloggat om Linda Rosing och en BB-Tina i förbifarten, men en sexblogg kommer inte förän den dagen jag sitter anställd på Sveavägen 68, och då högst anonymt.

För övrigt så är mitt wrestlingnamn enligt kungen; "Marvelous Bull".

F! och verkligheten

Jag vet att det inte är något nytt, men det tåls att återupprepas:

"Fi ska verka för att namnlagen ändras så att alla människor har rätt att ta förnamn utan att det styrs av biologiskt kön. Denna rätt skall även gälla för föräldrar när de namnger sina barn."

Det kanske inte är ett så dåligt krav egentligen, i alla fall inte första meningen, men att ha det som ett "prioriterat politikområde", visar på hur stor verklighetsförankring Feministiskt Initiativ har.

De osynliga svt-pengarna

Wille har helt klart den bästa analysen över den osynlige-toppkandidat-svt-Petter. Privatisering av den statliga televisionen efter valet, och låta de smala public-service-produktionerna ligga ute på entreprenad?

Moralkakan alla vill baka

Gårdagens Nemi

får inleda dagens blogginlägg. Tänkte nämligen skriva om den allt mer växande moralpaniken. Det är allt från JK som vill testa censureringslagstiftningen för spel, regler över Internet och bloggar efterlyses av etablisemanget, och tillsynsmyndigheten slår mot hårt på klubbar som är lite för queer.

När det handlar om bloggdiskusionen så är jag tyvärr själv kanske en viss del i det, och Flashbacks forum har fått mer reklam senaste veckan än på länge. Intressant i vändingarna är dock att människor faktiskt förespråkar regler och lagar över vad man skall få skriva på internet. Till och med Bobby-tragedin har blivit indragen i det hela, vilket gör att människor upprör sig ännu mera.

Så länge det handlar om och är för vuxna människor, så tycker jag definitivt att Internet skall vara så regelfritt som möjligt. Det går inte att fysiskt skada någon via nätet, och när det handlar om vilken information som skall vara tillgänglig digitalt över nätet, så finns det faktiskt inga anledningar till begränsningar. Ett skydd för den personliga integriteten, förbud mot statliga register som kan innefatta åsikter, men sedan bör resten faktiskt få vara fritt.

Folk kommer alltid skriva skit, folk kommer alltid att bete sig illa, men om man förbjuder det för att det är moraliskt fel, så sjunker bara problemet under ytan, och internet blir en falsk och isolerad värld, istället för att människor lär sig leva i den faktiska verkligheten och sållar bort det som inte är viktigt, och det som bara är rent strunt. Får man aldrig leva i den verkligheten, så kommer man heller inte lära sig klara av den.

Petiga regler och lagar är bara onödigt. De allra, allra flesta har en egen urskiljningsförmåga, och folk kommer automatiskt alltid välja att stödja det som är bra och intressant. När det handlar om Internet så är konkurrensen större, vilket också gör att dåliga saker inte får någon uppmärksamhet, utan glöms bort. Problemet blir när förstå-sig-påare inte riktigt förstår, utan istället vill ha pet-reglerna i alla fall, med hänvisning till den goda moralens sak.

Diskussion och opion är bra, och det handlar om allt. Men att från diskusion och försök till påverkan, till att tvinga folk med lagar; där är det en stor skillnad, och över den tröskeln behöver inte diskussionen om internet gå.

---

För övrigt så ska jag till Hultsfred i år. Bara så ni vet :) Blindside ska dit, och Lordi. Wii!

Skarp kritik i årets amnestyrapport

Sverige får skarp kritik i årets amnestyrapport. Det är framförallt flyktingpolitiken, avvisningen av två egyptier till säker tortyr och det bristfälliga skyddet för våldsutsatta kvinnor.

Det är inte bra i Sverige

Journalister riskerar fängelse....i USA

Rubriken "Journalister riskerar fängelse" för genast tankarna till totalitära stater som Kina, Nordkorea, Eritrea eller Kuba.

Det här handlar om USA, och är en av följderna efter avslöjandet att president Bush gett order om att avlyssna amerikanska medborgare. Tycker man att Sveriges Tomas Bodström är läskig, så är det ingenting mot vad hans amerikanska motsats Alberto Gonzales är. Gonzales menar på fullaste allvar att: "We have an obligation to enforce those laws. We have an obligation to ensure that our national security is protected."

Rikets säkerhet blir helt plötsligt mycket viktigare än yttrandefriheten och journalistiska avslöjanden över hur styrande makter beter sig. Den naiva tron på att demokrati betydde just ett stenhårt försvarande av rättigheter som yttrandefriheten är som bortblåst, och det blir bara mer och mer avlägset fenomen.

Vi går mot ett storebrorssamhälle allt mer och mer. Sverige följer som bekant alltid utvecklingen i USA, inte minst i övervakningsfrågor, för att komma sådär lagom hack-i-häl efter. Så det är är väl bara att vänta och se när Sverige hakar på och funderar över möjligheten att gripa grävande journalister med hänvisning till att de vet för mycket och hotar rikets säkerhet...

Det kompletta pingsttestet

Lite mera humor finns i det ulitmata pingsttestet. Funkar mycket bra oavsett vilken frikyrka man haft kontakt med, och det är bara att erkänna att jag både varit på en konsert med Perla, en med Delirius, träffat en Ardenfors (men inte hälsat på någon mig veterligen) och medverkat i en kristen musikal.

Själv kom jag upp i 60%... slå det om du kan :)

Tack till Olov för länken.

Att piratkopiera en vinylskiva

Detta skulle väl nästan kunna gå under rubriceringen "brottsuppmuntran", men för den som har energin att faktiskt ta sig tid att göra det, tycker jag defintivt är värd det :)

Guiden hur du går tillväga hittar du här. Metodiskt och enkelt, men någon som testat och vet om det verkligen fungerar? :) Blev ju nyfiken...

Via Kungen på ett SJ-tåg.

Våld i hemmet och fildelningsrättegångar

Ibland känns det som en sån där dålig dag, då alla tidningsrubriken pekar på att vi lever i ett totalt stört samhälle, och att vi bara är små maktlösa fjortar.

Brottsförebyggande rådet konstaterar återigen att hemmet är den farligaste platsen att vara på om man är kvinna. I snitt så anmäls förtioåtta misshandelsbrott, där kvinnor blivit misshandlade av en nära stående man, om dagen. Tvåhundrasjugoen fullbordade våldtäkter anmäls per månad, även där de flesta i hemmet, och varje år blir sexton kvinnor dödade av en närstående man. Anmälda brott som bara räknas som en fjärde eller kanske till och med en femtedel av de som faktiskt sker, inte heller att glömma det våld som förekommer i samkönade relationer och hamnar utanför den heteronormativa statistiken.

Mediarapporteringen om våld i hemmet är usel, och det finns fortfarande inte särskilt många konstruktiva förslag över hur man skall komma åt problemet. Inte ens en kvinnojour är någonting som finns överrallt eller som man har rätt till.

Fler systemfel hittar du hos migrationsverket. Nu påstår de att det inte alls var något fel begånget när man lämnade ut uppgifter över var en dödsdömd kvinna befann sig, till mannen som sett till att hon fått sin shairadom. Fast att migrationsverket inte är mänskligt är tyvärr inte någon nyhet alls.

---

Så där i sammanhanget mindre viktigt, är fildelningsrättegången som inleds idag. Det är en 25-åring som delat ut filmen "rånarna", och den största frågan är väl beroende på om han fälls och hur många dagsböter han får. Hade han delat några mer filmer så kanske det varit tal om fängelse.

Samhällskritiskt så har jag faktiskt svårt att förstå hur systemet fungerar, hur mydigheter tänker, och hur brott prioriteras, när en fildelare kan riskera fängelse, eller ens få tid för en rättegång, när nästan fyra av fem brott om våld i hemmet inte ens anmäls, när minst 221 kvinnor blir våldtagna av någon närstående varje månad, när 48 kvinnor blir misshandlade av någon närstående varje dag, och när 16 kvinnor blir dödade av en man de känner väl, varje år.

Vänsterfeminism på en jämställdhetsdebatt

Ytterliggare en undersökning visar idag på att kvinnor har det svårare på arbetsmarknaden, och att de lättare sållas bort. Inte så förvånande, och tråkigt att man skall behöva dölja sitt namn för att lättare få jobb.

Igår debatterade jag feminism och jämställdhet på palladium i Alingsås. Det var ett ungvänster-arrangemang, och inte särskilt stor övertyga-publiken-potential, men rätt intressant ändå. För även om jag i mångt och mycket ofta håller med feminister på vänsterkanten så finns det några olika skillnader.

Det var feminister som på största allvar menar att det är en skillnad mellan relationsvåld i en heterosexuell och en homosexuell parrelation, eftersom det i den heterosexuella parrelationen råder patriarkala strukturer, istället för att se att det är ett maktbaserat problem som är större än så. Tråkiga värderingar att höra om en grupp som på grund av detta oftast har mycket svårare att få hjälp vid kvinnojourerna.

Samma personer försvarar könsseparerade kurser om självförsvar i skolan, men är negativt inställda till en legalisering av pepparspray för våldsutsatta kvinnor, samtidigt som arbeten i hem klassas som "pigyrken" och inte någonting vi skall ha. Inte heller rätten att kunna starta ett eget företag, bli sin egen arbetsgivare eller ha en chans att välja sin arbetsgivare är viktigt, utan vi skall hellre ha sex timmars arbetsdag.

Trots detta kunde vi enas om att Sverige fortfarande inte är jämställt, utan att det finns mycket att göra, och politiken som förts hitintills har till största delen misslyckats.

---

För övrigt så vann Lordi schlagern, jag lyckades precis se poängutdelningen mellan en suspekt sittning och kårhuset, och det är bara att konstatera att schlagern är underbart oförutsägbar ibland :)

---

För övrigt 2; så har jag kopplat på de anonyma kommentarerna igen, efter ett dygns frånkoppling. Rekomenderar att de följer ämnet någorlunda och sveriges lagar. Jag har högt till tak i kommentatorsfälten, och jag skulle tycka det vore tråkigt om jag blev tvungen att moderera dem/ta bort funktionen. Däremot så tenderar personer som kommenterar som skaffat bloggerkonto, hålla det lite mer sakligt och med lite mindre personangrepp, kommer kanske därför i fortsättningen koppla på och av de anonyma kommentarerna när jag tex. är bortrest och inte kan kolla av dem lika ofta. Ett önskemål från min sida är att även den som vill kommentera utan konto skriver ut ett namn/signatur, om inte annat för att hålla koll på de olika personerna i fältet.

Bert Karlsson skyller på fildelarna

Förra ny demokrati-ledaren Karlsson säljer nu sitt älskade skivbolag Mariann Records och skyller på fildelarna.

Hur insatt Karlsson är i frågan kan man ju fråga sig, när han flera gånger tidigare uttalat sig om att han inte har någon dator, och inte ens kan kolla sin mail.

Inte heller har han koll på lagar och regler utan säger; "I andra länder har man lyckats sätta stopp för piratkopierande och piratnedladdning av musik, här är det brottsligt att försöka stoppa dem." Karlsson har missat det där med att personlig integritet är viktigt och att det faktiskt redan finns två personer som blivit dömda för spridning av musik.

Personligen så tippar jag på att det mer beror på musiken bolaget gett ut, än på fildelningen. Men det är ju jag...

Ökad fildelning och uppskjuten buggningslag

Trots att lagstiftningen skärpts så fortsätter fildelningen att öka. Ungefär nio procent av Sveriges vuxna befolkning fildelar numera enligt en undersökning från "internet world institute".

Priserna anges som andledningar, vilket kanske inte är så konstigt om man skall tro på marknadsekonomiska principer. Kunder har inga problem med att betala för det som är värt sitt pris, medan överpris på tex. skivor leder till bojkotter. Filmindustrin försöker satsa rätt och erbjuder nedladdningstjänster samtidigt som "samlar-DVD" har blivit ett inredningstekniskt inslag i folks bokhyllor.

Lika så är WoW-spelandet en regelbunden utgift hos många unga. Det är företag som insett att marknadsanpassning är viktigare och smartare sätt att behålla sina kunder på, än att lobba mot lagstiftning och inspärrning av film-, spel- och musik-älskarna.

Intressant är också att det är mer gammal än ny musik som laddas ner. Där om någonstans borde musikindustrin kunna satsa mer på att göra attraktiva samlarobjekt i musiksamlingsform, för kan film och spelindustrierna så borde väl de också kunna?

---

En annan positiv nyhet är att buggningsförslaget bordläggs och inte kommer kunna antas förän tidigast om ett år. Övervakningsivrarna får bakslag. Tyvärr så handlar bordläggarnas reservationer inte om ett totalt motstånd från lagen, utan mera detaljer som vilket efterspel en buggad person har rätt till, samt möjligheten att bugga tidningsredaktioner. Bordläggningen var väntad, och ytterliggare ett år till kommer kunna gå med mer debatt i frågan. Välkommet.

Ett stort tack och lite reflektioner

Det har varit en hektisk dag och telefonen har snurrat alldeles varm. Kommer återkomma med att kommentera mera senare. I princip all media har rapporterat om Danielssonaffären, och det lär komma ännu mera om det under fredagen.

Själv har jag försökt vara så öppen som möjligt om hela historien, även om vissa försökt få det till någon annan form av vinkel.

Vill mest rikta ett enormt tack för alla stödmail och trevliga kommentarer jag fått, även om jag tycker att det här är en lite intressant tankeställare. Min egna mailbox har också fått smakprov på en hel del kritik. "Ditt beteende är obegåvat, osmart och barnsligt, skvallerbytta", "Förr i tiden hade tanter symöten där syddes och skvallrades. Numera bloggar feminister" och "Hur dum och oetisk får man vara" är bara några.

Har dessutom till alla nästkommande samtal med journalister skrivit upp på kom-i-håg-lappen att man inte får skämta eller vara ironisk. DN tolkade mitt svar på frågan om min riksdagskandidatur: "ja, just det, nu vet ju folk vem jag är i alla fall" till att: jag inte utesluter att jag kan kryssas in och "-Efter den här dagen är jag ju lite kändis, så".

:)

Disclaimer, ursäkt och lite förtydligande

Nu så börjar det politiska spelet om det hela. Det går bara någon timme, och samtliga av Sveriges tidningar skriver om det, och journalister hör av sig. Socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog vill få det till en partidriven hetskampanj och vill att Leijonborg skall lägga korten på bordet.

Ett par förtydligande:

Leijonborg har inte det minsta med min blogg, vad jag skriver på den eller någonting med den att göra. Jag har publicerat rykterna på eget bevåg, och kommer inte någonstans uppifrån. Inte heller Luf har någonting med det att göra. Okej?

Marita Ulvskog vill skapa partipolitik av rykterna. Istället för att faktiskt fokusera på vad Lars Danielsson gjorde under annandagen, vilket fortfarande inte är klarlagt, så kallar hon mig saker som jag inte är, och skyller följderna av Danielssons otydlighet på folkparitet.

Det är inte konstigt om det uppstår rykten när man som Danielsson inte bringar klarhet i vad man gjort. Det är enkelt för honom att få det att sluta, och det är bara att berätta vad han egentligen gjorde under annandagen. Hans trovärdighet är satt på spel, och det är synd att Ulvskog struntar i detta enkla sätt att få slut på historien, och istället skyller redan befintliga rykten på ett annat parti.

Anmärkningsvärt är ju att tidningen som dragit upp Ulvskogs uttalande, Expressen, har en egen bloggande krönikör som även hon antytt och spätt på samma rykten. Dessutom så borde ju faktiskt alla kvällstidningsreportage väga tyngre än två politiska bloggare.

När det väl är klarhet i vad Danielsson gjorde under annandagen, och om det då visar sig att han inte befann sig något med Eduards, så ber jag om ursäkt för min inblandning i det hela, och för att Eduards blivit indragen.

Tills dess är frågan om vad Danielsson gjorde fortfarande inte utredd.

---

Uppdatering: Här finns en helt annan person som hörde rykterna redan en vecka innan mig. Då kom de från en kvällstidningsjournalist och inte ifrån folkpartiet.

Mediestorm kring Danielssonrykterna

Nu så har medierna kommenterat ryktet om Danielsson och Eduards ordentligt. Marita Ulvskog är förbannad, och Eduards dementerar ryktet i p1.

Lite kommentarer till mediebevakningen om det:

Enligt Ulvskog så är jag folkpartist med "tung förtroendepost". Tackar och bockar Marita att min ersättarplats i Skövdes kommunförening (vi är totalt 10 ersättare) räknas som tungt förtroendeuppdrag.

Enligt tidningen Metro så är jag istället "riksdagskandidat för folkpartiet", och visst det stämmer. Jag står på plats 16 på en lista med en valbar plats och kommer inte bedriva någon personvalskampanj. Fast vad vet metro, det här kanske bringar mig ett par tusen kryss så jag kommer in trots allt? :)

Ryktet är inte en folkpartistisk kupp, utan har funnits sedan långt tidigare och varit någonting allmänt i vissa kretsar. Sedan råkade jag vara en av de första som skrev om det på en blogg. Det är väl också en liten överdrift att det här och det här inlägget skulle vara vidare identiska.

Avslutningsvis, för att citera mig själv från expressen:
"Det är inte intressant om de har haft ett kärleksförhållande. Men det som är intressant är om de spenderade annandagen tillsammans."

---

Uppdatering. Även av tidningen resumé är jag kallad för riksdagskandidat.

IDAHO och vaniljsex och parrelationer

Idag så är det inte bara Norges nationaldag, utan också Internationella dagen mot homofobi (IDAHO), vilket uppmärksammas på flera platser runt om i landet. Eftersom att den politiska bloggosfären tyvärr verkar bestå av mest vita heterosexuella män som knappast lär blogga om dagen (motbevisa mig gärna!), så tänkte jag försöka göra en insats på området.

För trots att homosexuella och heterosexuella idag har nästintill samma rättigheter på pappret, så är det långt kvar innan alla fördomar försvinner.

Hatbrotten ökar, Åke Green friades, och den inkuderingen av homosexuella i hets mot folkgruppslagen måste konstateras till ett totalt misslyckande. Samtidigt så skrev präster på en protestlista inför kyrkliga välsingelser av homosexuella senast i November, tillsynsmyndigeten i Stockholm moraliserar över klubbar som är lite mer queer och kändisar skriver under listor för att bevara äktenskapet hetrosexuellt. Knappast ett tolerant Sverige.

---

Idag så släppte folkhälsoinstitutet(Fhi) sin rapport om ungas sexualvanor. I den konstaterades det att "En heterosexuell parrelation är inte längre en självklarhet" och en avdelningschef för Fhi kommenterar att "Jag är allvarligt orolig för hur nästa generation ska klara att hantera sin sexualitet om vi inte uppmärksammar denna utveckling". Även om man kan hoppas på att avdelningschefen mest syftade på kondombristen, så lyser rapporten med negativa toner.

Att en heterosexuell parrelation inte längre är en självklarhet borde istället ses som någonting positivt. Det visar på att unga i alla fall, inte sätter heteronormativiteten i centrum, utan istället ser till att ha det kul under täcket. För även om monogamt vaniljsex kan vara bra, så finns det inget som säger att det skall behöva vara norm, och till och med Fhi borde tycka att en öppnare syn om sexualitet är bra.

För trots den svenska synden så lever vi i ett rätt starkt moraliserande samhälle, där staten har bestämt att unga människor helst inte skall ha någon sexualitet alls, och ännu mindre sexualitet som kan vara det minsta lilla queer.

Lag mot grooming eller lite sunt förnuft?

Nu vill Bodström ha en lag om grooming, dvs i lag förbuda sexuella inviter till barn via internet. Det ligger en mängd goda tankar bakom, och syftet är gott, men det finns ett stort problem med lagen, och det är att få den både verksam och effektiv.

I England så har tio personer dömts efter lagen hitintills, något som inte kan räknas som särskilt mycket, och bevisbördan är mycket stor. Jag tror inte att det är något önskvärt att få hit lagen, för att den helt enkelt skapar med problem än lösningar.

Först och främst, Sverige har redan en lag för våldtäkt mot barn. Dit in faller alla de som groomar för att träffa någon, och faktiskt också har sex med minderåriga.

Det som istället riskerar att hända, är att barn får leva i någon sorts plastbubbla utanför verkligheten där man återigen kan lita på allt som står på nätet, istället för att lära sig kritiskt tänkande, att man inte skall prata med okända hur som helst, och att man inte ska klä av sig inför en webkamera. Samtidigt som groomarna hittar nya vägar, pratar med barnen via telefon istället för via nätet när det väl ska till, eller har en ännu oskyldigare image. Sedan så vet vi ju också hur teknikvänlig Sveriges domarkår är, och hur bra det brukar gå i domar när man inför nya tekniska begrepp. Det finns helt enkelt en stor risk för missförstånd.

Nej, lagen om grooming är knappast ett bra och genomtänkt förslag. Det är mycket bättre om det går att lösa utan en lag, genom att man som barn får lära sig vilka idioter som finns, eftersom att det i ett längre perspektiv ger ett mycket bättre skydd. Lite mer föräldrarkoll hade säkert heller inte skadat, samt en stor dos sunt förnuft.

Feminismens död och den plötsliga radikaliseringen

Om feminismen är död är en rätt bra fråga när ett debattprogram bjuder in Ella Bohlin och hon från "jobba jämt" till studion för att diskutera samma ämne.
Feminismen är inte död, men att ens diskutera dess död, visar på att debatten har gått åt helt fel riktning. Den svenska lagomhetskapet har tröttnat på rödstrumporna, och istället sjunkit ner i ett enkelt tänkande och apatiskt "men vi har det ju redan så bra ändå".

Det är någonstans förstående, för visst är det lätt att strunta i den systematiska strukturella diskrimineringen av kvinnor som finns, genom att hänvisa till att det är så "pojkar beter sig" eller bortförklara allting på individuella skillnader, eftersom att det någonstans är allra enklast. Problem är alltid svåra att ta hand om, och när det handlar om mer dolda problem, och strukturella attitydsproblem, så är det mycket lättare att stoppa huvudet i sanden och ta lite smällar och skit, istället för att faktiskt fortsätta aktivt att jobba för att motverka problemen.

Jag gillar inte vänsterfeminismen, eftersom att de enkelt brukar klassificera in kvinnor i ett enda stort kollektiv, med samma åsikter, och utan ett minsta litet uns av individualitet. Att kvinnor skulle vara en del av den arbetskraft som finns på marknaden, och att de flesta jämställdhetsproblem och är ekonomiska problem, är något som bortses från, och kvinnor blir istället en grupp som vill ha extra skydd och speciella åtgärder "eftersom att de är kvinnor".

Att däremot tala om feminismens död är att bortse från den verklighet vi lever i, och de problem som faktiskt finns här fortfarande idag. En del tycker att vi äntligen pratar verklighetförankrad feminism, när det blir vardagsfrågor som kommer upp på dagordningen istället för radikalfeminism, men radikalfeminism och vänsterfeminism får inte blandas ihop.

Radikalfeminismen behövs i svensk politik. Inte minst för att frågorna annars tenderar att glömmas bort i ett apatiskt vaniljlagomland som nöjer sig så fort makthavarna gör det. Queerperspektivet är viktigt, och riskeras att glömmas bort eftersom att det berör för få, även om principerna och strukturerna är likadana. En individvänlig radikal feminism strävar ju faktiskt efter precis samma mål som liberalismen, nämligen att låta människor få leva sina liv efter samma förutsättningar, oavsett vem du är.

----

För övrigt är Poets of the Fall absoluta favoriterna just nu. Bara så ni vet.

Danielssonaffären nästan uppe i ljuset

Nu blir det mycket Lars Danielsson på den här bloggen, men som JO-anmälare så känns det rätt relevant ändå. När man uppenbart har ljugit såsom Danielsson har gjort, så vore det inte rätt att han bara skulle få lov att fortstätta jobba och leva vidare såsom ingenting har hänt.

Vissa liknar Danielssonaffären med Lewinskygrejen i USA för några år sedan. Danielsson är visserliggen inte statsministern själv, men han är hans närmaste man. Det intressanta i detta fallet är inte heller att han varit otrogen mot sin fru, utan att han uppgett felaktiga uppgifter, någonting han måste gjort mycket medvetet, till riksdagens konstitutionsutskott.

Felaktiga uppgifter har han också uppenbarligen gett till JO, och när skall ett ansvarstagande utkrävas, om inte vid en händelse som tsunamikatastrofen?

Nu har också tidningen Resumé tagit upp medias bevakning av just Danielssonaffären. Ingen har rapporterat om honom och Helen Eduards rätt ut, men många har nämnt det i förbifarten, och gått in på det lite granna. Fortfarande är det bara vi bloggare som skrivit om det rätt ut, läsare har tagit reda på fakta själva, istället för att bara läsa de traditionella medierna, och troligen så kommer det väl en avskedsansökan från Danielsson snart. Frågan är bara när de verkliga makthavarna som Persson tar sitt ansvar för det som hänt, och för att Danielsson har fått sitta kvar.

Expressen skriver om Eduards

Nu tar också Expressen upp uppgifterna om att Socialdemokraterna stoppade KU att förhöra Helen Eduards. Lite mer än bara rykten, och mycket välkommet att det äntligen tas upp.

Eduards blir mer och mer inkopplad i Danielssonhärvan, och kanske är det ett steg närmare mot att Danielsson skall erkänna vad det egentligen var han gjorde under annandag jul 2004.

Övervakningssamhället i Bloggkrönikan

För ett tag sedan så beskrev Freddi Westerlund mig att vara på nivån bloggare som "nämns i Ekots bloggkrönika". Uppenbarligen så är det rätt...

Dagens bloggkrönika handlar om övervakningssamhället. Det är gårdagens inlägg på området som citeras, och bloggkrönikan hittar du här.

Tidigare inlägg som citerats i krönikan har varit om: Skugge och feminismen, könskriget, fildelning samt Åke Green.

En film måste vara bra om man inte märker att det brinner...

Ett bevis på att en film är bra, måste vara att man inte ens märker att det brinner fem meter utanför sitt fönster.

Fredagskvällens filmkväll med ett par vänner, visade sig faktiskt vara så. För döm av min förvåning, när V för Vendetta slutar, en brandbil står precis nedanför fönstret, och röklukten jag trodde kom från en slocknande utegrill, kommer från soprummet bredvid. Bättre betyg än så kan knappast en film få...

Danielsson och Helen Eduards-affären som ingen vill skriva om

Danielssonhärvan bara fortsätter. Idag släppte JO de fullständiga förhören med honom offentligt, och anmärkningsvärt är att det just var på en fredag eftermiddag. Den som vet lite mer om media vet också att fredags eftermiddagar är perfekta att släppa en dålig nyhet på, då får den nämligen så lite uppmärksamhet det går, eftersom det sedan är helg och ledigheter.

Det som fortfarande inte tas upp i kvällstidningarna, är ryktet om herr Danielsson och departementsrådet Helen Eduards. Redan i februari skrev jag om det första gången, det var redan då känt för journalister, men ingenting är fortfarande skrivet.

Det är rätt klart att Danielsson knappt var på jobbet under annandagen. Ännu mindre så länge som han hävdat att han var där. Det är också mycket klart att Danielsson medvetet ljugit och undanhållit fakta. Trots detta kvarstår förtroendet från Persson.

En uppgift som inte kommit ut i ljuset innan, är att delar av KU-utskottet ville kalla Helen Eduards till ett KU-förhör, men blev motarbetade av socialdemokraterna. Något som hade kunnat bringa klarhet i var Danielsson egentligen var, vilket allra mest troligast, är just med henne. Ingen har dock vågat publicera dessa uppgifter, eftersom det anses vara lite för mycket personligt i det offentliga.

Tyvärr så gör denna motviljan i att publicera uppgifterna, också att Danielsson fortfarande sitter kvar, trots medvetna lögner och ett envetet förnekande i att uppgifterna inte kan vara sanna. Ett ansvarstagande borde utkrävas, och mer än 500 dagar efteråt, är inte en dag för tidigt.

---

Pressmess från mig genom luf ang. de offentliggjorda JO-förhören är utskickat. Länkar så fort det finns på nätet.

Övervakning på internationellt plan

Nu är USA:s övervakning av sina medborgares telefonsamtal offentlig. Det amerikanska organet NSA har bedrivit övervakning, inte bara av medborgarnas telefontrafik, utan även om nyckelord och till viss del innehåll. Allt för att få fram mönster och strukturer för samtalstrafik, för att i sin tur vara en del av "jakten på terrorister".

Givetvis så är det för alla amerikaners bästa, som övervakningen genomförs, och givetvis så rotar man inte i oskyldiga människors privatliv. Allt för att skydda befolkningen så mycket det går.

Den amerikanska presidentadministrationen är också arga för att informationen läckt ut, och menar på att det är ett bakslag i jakten efter terrorister, och beskyller media för det. Samtidigt så pekar mindre officiella källor på att omfattningen av övervakningen är mycket mer långtgående än vad Bush-administrationen vill erkänna.

De flesta argument för övervakning brukar bottna i just viljan att öka säkerheten, och att "den som har rent mjöl i påsen, inte har någonting att dölja". När det gäller just USA, och Bush-administrationen, brukar de flesta svenskar vara tveksamma, och frågan är om den som övervakar inte har rent mjöl i påsen, är det lika stor säkerhetsfråga att övervaka då?

I sverige har vi haft telefonbolagspampar med kopplingar till högerextremistiska rörelser. Inte heller alla poliser, eller alla beslutsfattare är fläckfria. Människor är alltid oerhört subjektiva, och det om något är en otroligt stor andledning till varför vi inte skall ha denna typen av register här.

Tyvärr så kommer denna typen av register redan vara genomförda om ett par år. Europaparlamentet röstade som bekant för förslaget om en datalagringslag, där inte bara telefontrafik, utan också internettrafik skall vara med. Utdrag ur det här registret kommer dessutom USA kunna begära ut, vid tex. polisutredningar.

Oavsett vad justitieminister Bodström hemma i Sverige, eller Bush i USA lovar om att "vanliga människor" inte skall drabbas av någon övervakning, så kommer de drabbas. Det finns ingen tillräckligt stor andledning att föra denna typen av register, de kränker bara människors personliga integritet, och är gigantiska resursslöserier. Dessutom så tycker jag faktiskt att jag borde få ha mitt privatliv ifred, och att polisen borde satsa sina resurser på brottslingar, istället för att spara en massa uppgifter om människor som inte gjort något.

Frasen "oskyldig till motsatsen har bevisats" har bevisligen tappat fotfäste i dagens Sverige. Jag saknar den.

Partiledardebatt, friskolor och integration

Partiledardebatt mellan Reinfeldt och Persson ikväll. Missade början pga. en kvällskurs, men lyssnade desto intensivare sedan. Ett par saker var intressanta.

Debatten handlade till största delen om äldre och jobben, ett ämne som börjar bli smått uttjatat, och jag (i alla fall) har lärt mig argumenten nu. Persson gillar bidrag och höjda skatter, Alliansen vill sänka både skatter och bidrag, men till förmån för fler jobb.

Det jag tyckte var intressant var synen på integration och skolan, och Perssons syn på hur systemet skall vara. Persson motsatte sig starkt religiösa friskolor, friskolor han knappast kan avskaffa pga. internationella konventioner, medan Reinfeldt gillar läget, och vill att friskolorna skall följa svensk läroplan.

Själv har jag stundtals varit kluven i frågan. För någon dag sedan tittade jag på kalla fakta om plymouthbrödernas försök att starta en friskola utanför Hylte i Halland. Det är ett sällskap som defintivt inte skulle få tillstånd till skolstartande, då hela sektidén handlar om total isolering från omvärden. Trots det, så tror inte jag att den situationen gäller alla religösa friskolor, utan skulle tycka att det vore helt klart idiotiskt och fördomsfullt att utgå från att alla religiösa friskolor skulle vara dåliga.

Istället så måste vi ha en fungerande skollag som efterföljs, där krav om öppenhet och objektivitet finns. Persson ville i dagens debatt, helst inte se de skolorna alls. Är det ett tvivel på sitt eget skolsystem? Vad händer med alla missförhållanden i vanliga kommunala skolor då? Finns inte de, eftersom att de är "goda" och oreligiösa?

Dessutom så är Persson ännu mer tveksam till religiösa förskolor. Kanske är jag ett för honom dåligt exempel (då jag inte gillar hans politik), men min tid på ett dagis som drevs av kyrkan, har inte skadat mig något nämnvärt. Risken är väl större att barn istället stannar kvar hemma istället, och inte får någon bild av omvärlden alls.

Men sedan tycker också herr Persson att de hanterat flyktingfrågan bra, och öppenhjärtat tagit emot flyktingar i Sverige. Persson kanske skulle behöva en uppfrächning av minnet, lite migrationverktårta och uppropet för flyktingamnesti han totalt struntade i.

Samtyckeskrav i tv4 öresund/halland

Liberalen, feministen, och vår nästa riksdagskvinna Fatima Svanå från Halmstad, pratade idag i tv4:s nyhetsmorgon för Öresund/Halland om den nya sexualbrottslagstiftningen. Som en av få politiker, så vågade hon också dra upp kravet om samtycke vid sex som en nödvändig reform (även om jag inte vill se kontraktsformen) för att få ett vettigt fokus i domstolarna.

Det borde faktiskt vara en självklarhet i dagens sverige att man bara har sex med varandra om de är säkra på att båda parter vill. Allt annat hör till det medeltida feodalsamhället, och andra partiarkat.

Ännu mera Lars Danielsson...

Lars Danielsson är mannen med fler liv än en katt. Jag funderar fortfarande på vad i hela världen han kan ha för hållhake på Persson, eftersom han fortfarande sitter kvar på sin post. Kanske är det så enkelt att Persson måste ha kvar sin närmaste man, eftersom han gör mer jobb än hans närmaste ministrar.

Igår handlade radio rix:s morgonprogram om ryktet jag skrev om i början av mars. Göran Perssons presschef ringde upp och pressade aftonbladets chefredaktör om att sluta skriva om Danielsson. Samtidigt som Persson planerar att skylla på mediedrevet om Danielsson blir tvingad att avgå.

Själv tycker jag det är rätt allvarligt att statsministerns närmaste man, som de senaste åren skött största delarna av den svenska europapolitiken, trots att han bara är en tjänsteman, inte klarar av att säga sanningen under ett KU-förhör. Ännu allvarligare är det att landets statsminister fortfarande har sitt fulla förtroende för mannen, och låter honom arbeta kvar vid sin sida.

Dåliga ursäkter används för att försvara hans beteende. "Rikets säkerhet" är en del av det. Hur en inpasserningslista nu kan vara en säkerhetsrisk i offentlighetsprincipens Sverige, och tänk hur mycket lättare det hade varit om Persson hade tagit sitt ansvar direkt och gjort sig av med Danielsson, istället för att fortsätta ha förtroende för honom.

Frågan idag är, går det att ha förtroende för Persson, som fortfarande har kvar Danielsson som sin närmaste man?

Blåsta blondiner...?

...eller smarta affärskvinnor?

En något småkul nyhet i dagens N24:a.

"en manligare variant av TV3"

Det beskrev Hasse Breitholtz, sin nya kanal, tv6 som. Eftersom jag har får in kanalen i lägenheten, så får vi väl se om tv6 tappar mig som tittare. Det verkar ju uppenbarligen vara deras målsättning.

Satsta på mer sport och film, visst, men varför ska man behöva kalla det för manligt? Ett par av mina favoriter bland tecknade serier; simpsons och family guy ligger ju idag på kanalen, kommer de flyttas bort de med? Eller är de manliga? Vad skulle en kvinnlig kanal vara fylld av? Romantiska komedier? Gissa vart pengarna skulle hamna vid den uppdelningen...

Tråkig målsättning av tv6. Kvinnor är uppenbarligen inte en prioriterad målgrupp, kanske dags att upplysa Breitholtz att vi är drygt hälften av befolkningen?

Underkännande av 6-timmars arbetsdag

Äntligen har också fackförbundet Kommunal kommit fram till att högre lön är ett smartare krav ute på arbetsmarknaden, än kravet att få jobba mindre...

Mycket välkommet, och ett underkännande av vänsterns 6-timmars-krav överlag.

Snällfällan, folkpartiet och liberalismen

Först tänkte jag faktiskt strunta i gårdagens dokument inifrån om folkpartiet, men kom fram till att det kanske inte var helt fel att kommentera det ändå.

Jag är fortfarande medlem i folkpartiet, men min bas är definitivt ungdomsförbundet, som tycker rätt i (nästan) alla frågor där partiet tycker fel. Luf är emot övervakningen, är tydliga feminister och är för fildelning. Det är liksom lite mera jag. Folkpartiet är trots det, det parti som fortfarande ligger mig närmast, och det är, inte bara för de starka företrädare som finns där (Birgitta mfl.), utan också för att de för en rätt sjysst ekonomisk politik i kombination med att ta parti för invandrare och flyktingar, för hbt-frågor, och är de helt klart tydligaste feministerna inom borgerligheten, samtidigt som de inte tappat fötterna till ett samarbete med de maktgalna sossarna och vänsterflummet.

Gårdagens program handlade istället om strulet kring förra valet, om språkkravet, och om nån sorts taktik om att ta väljare från moderaterna. Det programmet verkade ha glömt bort, var att valet 2002 var moderaternas valstuge-år, när Janne Josefsson gjorde reportage om moderater som stod och snackade skit om invandrare så fort de fick en främlingfientlig fråga. Det om något vore faktiskt en mycket stor andledning för mänskliga moderater att rösta på fp.

Att folkpartiet fortfarande är ett av de få partier som kan kännas trovärdiga när det gäller ett stöd för invandrare och flyktingar glöms också bort i programmet. Fp var för en allmän flyktingamnesti, kräver titt som tätt att mänskliga rättigheter faktiskt efterföljs, och att människor som riskerar dödsstraff faktiskt skall få stanna, även om det handlar om homosexuella iranier. Att samtidigt vilja verka för en fungerande integration, där människor får jobb och lever i samhället, istället för att vara hänvisade till bidragsberoende i miljonprogamsområden, är knappast heller det främlingsfientligt.

Sen har programmet givetvis rätt i att folkpartiet tappat en del av liberalismen, men det skulle jag hävda främst handlar om Björklunds intrång i skolelevers privatliv och mobiltelefonsfundamentalism, eller Johan Pehrssons buggningskrav (som troligen mer sprungar från hans privata vänskap med herr justitieminister) och övervakningsiver.

Där om någonstans handlar det om att gå ifrån liberalismen.

Lunchdiskussioner om feminism och religion

Efter en helg fylld av sol, fina människor, och diskussioner över hur man ska göra världen lite bättre, är jag nu tillbaka i Skövde, den mysiga innergården med sol och grill, och den något gråare vardagen.

Helgens möte med ett par intelligenta liberala feminister var givande, dissande av feministiskt initiativ, efterlysningen av ett större queer-perspektiv i politiken, och en smärre frustration över människor som vill ha jämlikhet, men vägrar se feminismen som en väg dit.

En lunchdiskussion med bland andra miljöliberalen och radikalfeministen handlade om religion, liberalism och feminism. Friheter och frågor som alla är viktiga och som står mig varmt om hjärtat. Borde man skippa alla röda dagar för att kunna ta ut dem när man vill? Vad är det egentligen i dagens sekualiserade Sverige som säger att just påsk ska vara en helgdag, tänk om man hellre vill vara ledig vid ramadans slut? Eller faktiskt tyckte att annandag pingst var viktig? Ska alla vara lediga då med? Och vore det inte rätt trist att missa den där extra betalningen med ob och liknande som utgår om man faktiskt jobbar en röd dag som inte betyder så mycket, som första maj eller nationaldagen.

Diskussionen flöt vidare in om äktenskapet. En könsneutral äktenskapsbalk är ett krav som förbundet länge drivit, och några vill avskaffa äktenskapet som sådant helt. Där håller jag med. Ett avtal efter mallen om partnerskap hade räckt. Se till att de juridiska rättigheterna för samlevande gäller, skydda alla eventuella barn, och få rättigheter vid en arvsituation. Allt för att skydda varandra. Men behöver det heta äktenskap? Är det verkligen kyrkans sak att binda ett sådant juridiskt avtal som de gör idag? och hur absurd är inte en borgerlig vigsel egentligen?

Ett bättre förslag är att låta den juridiska biten skötas i samband med hindersprövningen. Två personer som skriver under ett papper. Så komplicerat vore det. Sedan kunde var och en efter sin vilja bestämma om man ville lova varandra evig trohet i en kyrka med välsignelse av en pastor/präst, i rådhuset eller i slottsparken. Vi hade sluppit krånglet och det rent diskriminerade att ha två olika lagar om äktenskap/partnerskap som innehåller samma sak men har olika namn, och kanske hade ett och annat sambopar skaffat sig lite bättre skydd om sina barn (framförallt för alla pappor), om man inte haft giftande-momentet med i processen.

Tyvärr är det fortfarande ett alltför radikalt förslag för att få någon form av genomslagskraft, trots att det för de allra flesta inte skulle bli så stor förändring från idag, bara lite smidigare...

Partiledarna om fildelning

Partiledarna har fått svara på frågan om vad de tycker om fildelning och nedladdningslagen. Svaren återfinns på Aftonbladets valsajt, och det är rätt talande om hur stort genomslag lagen haft. Bara Göran Persson försvarar den fullt ut, och dessutom kräver att arbetet mot fildelare måste effektiviseras.

Tyvärr så är svaret från Leijonborg inte så mycket bättre, men nästan så jag funderar på om Reinfeldt lusläst aftonbladets debattsidor... Ett klart nederlag för lagen i alla fall, och det är bara att hoppas på att det inte handlar om valfläsk, då det knappast skulle verka särskilt opionshöjande att försvara en lag som kriminaliserar en niondel av befolkningen.

En stor poäng måste ges till de två mer gröna partiledarna, som är de enda med en någorlunda vettig hållning i frågan, och de enda som inte vill ha någon lag alls. Flum om att inte ha lagen bara för att den inte efterlevs, är ju nämligen rätt lätt att bortse från när man väl kommer till makten...

---

I morgon överger jag bloggen, sätter mig på ett tåg till stockholm, diskuterar och debatterar en massa feminism och njuter av sommarsolen :) Tillbaka i början av nästa vecka.

"Olika kulturella och etniska bakgrunder"

Eftersom att en del av min post eftersänds från västkusten, så är det först idag som jag helt och hållet kunnat konstatera att jag är en av "cirka 11000 studenter som får denna (Studentspegeln 2006) enkät."

Brevet konstaterade också att jag har minst ett års studieerfarenhet (jag började plugga i augusti) och inte läser en konstnärlig utbildning (grafik?). Spänd av förväntan, eftersom att min "medverkan är viktig" sätter jag mig och försöker kryssa i det fyrasidiga frågeformuläret från SCB.

Tyvärr så möts jag av stor besvikelse samtidigt som jag frågar mig hur i hela världen den här undersökningen kommer att tolkas i media sedan. SCB vill ha reda på om jag pluggar för att jag måste, hur bra min analytiska förmåga är, hur mycket tid jag lägger ner på mina studier och hur omgivningen är. Typ.

Problemet är att jag inte ens kan svara på vissa av frågorna, för vad svarar man på en fråga om examination när den består av att göra ett spel? Eller vad sägs om frågan: "I vilken utsträckning har din utbildning bidragit till att förstå teorier om sociala och kulturella skillnader mellan kvinnor och män?" Eller om ens lärare har "uppmuntrat kontakter mellan studenter med olika kulturella och etniska bakgrunder".

Räknas den judiska vännen med ungersk pappa med där? Eller tjejen som snackar polska med syrran och har bott i nästan alla länder jag kan komma på? Eller den andra killen som kom hit från argentina som tioåring? Vi har säkert blivit ihoptotade i nåt av alla våra grupparbeten, men Studentspegeln verkar utgå från att jag inte blivit vän med någon av de här av mig själv, eller ens velat söka kontakt. Hade det varit bättre om mina lärare/handledare aktivt hade försökt få olika människor att jobba med varandra på grund av sin etniska bakgrund?

Vad är egentligen kulturell och etnisk bakgrund? Född i ett annat land? Föräldrar som kommer från ett annat land? Bryter i sitt svenska uttal? Outalbart namn? Firar nåt annat än jul? Äter grönkål till köttbullarna på julafton?

Suspekt, felformulerat och totalt orelevant. Nä, jag avslutar undersökningen med att kryssa i uppgifter om mina föräldrars studiebakgrund, hur mycket jag motionerar, hur kåraktiv jag är och ett par andra otroligt relevanta uppgifter. Hittade ett utrymme för "övrigt" och skriver nåt lagom klokt där. I kuvert och på lådan hamnar den i morgon. Mycket tveksam till att jag vill se resultatet.

Ett riktigt bra initiativ

Nej, jag har inte skänkt pengar, men som bloggare blir (jag i alla fall) man titt som tätt spammad av olika personer som vill att jag ska uppmärksamma saker och ting. Den här gången handlade det om ett riktigt bra initiativ. Jag pratar om Solidaritetsbloggen som faktiskt försöker göra en insats. Bra jobbat!

Någon dag efter

Snart är det sommar. Spelningslistan har fått ny musik efter en solig dag spatserandes på söder i Stockholm med glass i handen och i goda vänners sällskap, avslutandes med grillkväll på en innergård lite mer söderut, fylld av både studentoveraller och guldfärgad tillhörande dryck.

Två dagars frånvaro från bloggosfären är tydligen mycket, och jag har missat att skriva brännande inlägg om både skattedagen i tisdags, och pressfrihetens dag som var igår. Viktigast skulle jag kalla den senare, och man kan ju verkligen undra när Sverige och den nya utrikesministern kommer ta krafttag för att få hem den frihetsberövade svenske journalisten Dawit Isaak.

Ett annat misslyckande är att det fortfarande inte kostar nämnvärt att diskriminera. Det är rätt stor skillnad mellan femtontusen och hundrafemtiotusen, men uppenbarligen är det inte så viktigt med diskriminering att man ser allvarligt på det. Tråkigt, och bara att hoppas på en bättring.

Till slut så vill jag bara tipsa om ett par killar som hade mycket mer otur än Saga och Jag på första maj. När vår demonstration mot Bodström vare sig ifrågasattes eller påpekades av någon som helst polis (om än en socialdemokratisk funktionär), vi klarade oss utan demonstrationstillstånd, och vårt största polisiära problem var säpokillen som inte ville släppa fram oss till Bodström, så råkade de här killarna ut för total polisiär idioti.

Trist att man ska behöva vara liten, tjej och söt för att få manifestera fredligt utan polisingripanden i Sverige.

Jag har fått Bodström att fildela!

i alla fall jordgubbsfil...

Saga och jag besökte idag Uddevalla och Lysekil för att lyssna till Tomas Bodströms första maj-tal, och manifestera för fildelning. Budskapet löd "Vill du dela fil med oss Bodström?" och vi gick runt Uddevallas museiepark och Lysekils statspark med ett stort plakat, och bjöd alla som ville på att dela fil med oss.

Uppskattat både bland åskådare och i demonstrationsleden, trots en och annan tvärilsk gubbe ("men lilla flicka, så du är feminist också? men det är ju ännu värre, kvinnor har aldrig kommit överrens!"), så var målet att uppmärksamma Bodströms kamp mot fildelarna i samhället, och göra det han har förbjudit, nämligen att fildela.

Efter ett försök att bjuda Bodström på fil, men blivit stoppade av en Säpovakt som inte ville låta oss prata med Bodström (man kan ju ifrågasätta hur stort hot jag och Saga egentligen kan vara mot justitieministerns säkerhet), så kom hans assistent fram och sa att han visst skulle komma fram och prata med oss "men vi skippar det där med filen". Med några journalistblixtar till hjälp så fick vi i alla fall till slut Bodström att dela fil med oss, och han bjöds på ett stort glas jordgubbsfil.

På väg mellan de olika första-maj-tågen i Uddevalla respektive Lysekil stöter vi på en av våra nya vägskyltar som bara den säger rätt mycket om vårt övervakningssamhälle, något som även det Bodström har stort ansvar för.

Så, nu när Bodström vet att det inte är så farligt att fildela, och själv gjort det, så kan man ju bara undra, när ska du låta oss dela fil i frihet, utan straffhot och uppskrivet på polisens prioriteringslista?

Fildelningsaktion mot Bodström på första maj

Imorgon (eller kanske mer senare idag) så kommer jag och en annan liberal bloggare manifestera stort mot vår kära justitieminister Tomas Bodström under hans besök i Uddevalla och Lysekil under dagen för första-maj-tal.

Fildelning kommer vara det stora temat, allt i liberalismens tecken. Kanske med en touché av arla också, men en rapport utlovas i efterhand, med förhoppningsvis en bild till.

Tiden är runt 11-12 i Uddevalla, och 13-14 i Lysekil, så funderar du på att knata i tågen, så joina oss istället, för en mycket mer sympatisk aktion :)


Nu ska jag sova, sura lite över västtrafiks bemötande, valborgskortéger i Göteborg och bristen på fullkornsbröd på McDonalds...