Persson, Persson och återigen Persson. De senaste två veckorna har han
fyllt medierna med rubriker om eller från dokumentären om mannen. Jag skall villigt erkänna att jag inte orkat se färdigt ett enda avsnitt. Mest beror det på att jag inte tycker det är så intressant med en buffel som tar upp hela tv-rutan, spyr ut personliga åsikter om dittan och dattan, och ser sig själv som världens medelpunkt.
Nu kommenterar dock Persson själv sina oavbrutna timmar i tv-rutan. På
SvD brännpunkt skriver han om mediernas snuttifiering, klagar på att person blir mer viktigt än politik, och klagar över att det inte är hans eget urval av allt filmmaterial som visades i Svt.
Såhär. Själva poängen med att låta någon annan göra en dokumentär om sig själv måste ju vara att få den personens perspektiv och inte sitt egna. Medier kommer aldrig tolka människor precis som de själva gör, och det är faktiskt vardag för alla som medialt sysslar med politik att bli vriden och vänd på i mediebruset.
Om Persson inte klarar av det, så skulle han heller inte spela in den där dokumentären. Kanske lätt att säga i efterhand, men vad trodde han egentligen? Att det skulle bli en hyllningsfilm? Alternativ två är att skaffa sig en blogg. Lätt och smidigt. Alla skulle kunna gå in och läsa Perssons egna kommentarer om hela dokumentären, skaffa sig en egen bild över vad som stämde/var grovt vinklat, plus den lilla bonusen att han skulle kunna buffla runt precis så mycket han själv ville, utan att för den sakens skull bli censurerad.
Jag skulle följa bloggen, och jag tippar på att han skulle få enormt med läsare direkt. Nu är ju dock
rädd för all teknik, vill inte bli avlyssnad, och skyr konsekvent saker som är uppbyggda av ettor och nollor. Han föredrar att istället skriva en bok.
Bloggar och öppen subjektivitet tillför faktiskt en hel del i mediedebatten. Men, Persson surar hellre på nyhetstidningarnas debattsidor, än tar den faktiska möjligheten som finns idag att själv nå ut med sina ord. Fria för allas beskådan.
---
I övrigt vill jag varna för lite mindre bloggande närmsta veckorna. Spelprojekt i skolan, underbart väder som fylls med grillkvällar före dator och lite andra mer politiska småprojekt vid sidan av gör att tiden jag haft över blivit lite mindre. Mitt tips är att gå ut, njuta och solen, och skänka mig en tanke som kommer tillbringa all varm vårsolstid inne i en svettig datasal.
Etiketter: frihet, politik