Strukturer, kvinnorollen och annat feministiskt flum
Det har blivit mycket feminsim den senaste tiden. Kanske för att jag tillbringar hela dagarna med spelprojekt, och blir trött på saker och ting som har med den digitala världen, inte för att timmarna framför laptopen blivit mindre, men ändå.
Någonting som mer än en gång slagit mej den senaste veckan är hur kvinnorollerna uppmärksammats. Anna Sjödin blir både försvarad och kritiserad över sitt upptåg i gårkväll. Frågan om hur kvinnor egentligen får bete sig blir återigen aktuell, och ärligt talat, hade nyheten verkligen varit lika stor om det hade drabbat Johan Forsell?
I årets första program av Big Brother, nej jag följer inte serien (visade sig speciellt när jag i höstas stod och snackade med Tina som var med förra året och hade ingen aning om vem hon var) men det fanns inget bättre, så har de bestämt sig för att låta tjejerna ha utröstningsmakten i början. Hela programmets upplägg handlar om att driva med könsroller, och även om man säkert kan läsa ut en stor portion humor i det hela, så känns det trist att det ens ska behöva förekomma.
För det är ju så att du som tjej, såväl som kille i det korta tjänar på att leva efter könsrollsnormen. Du blir inte lika ifrågasatt och inte heller rycker någon på ögonbrynen om du som tjej intresserar dig för klassiskt tjejiga saker. Samtidigt så ska du som feminist defintivt inte göra det, eftersom att du då själv faller för könsrollerna.
Ännu mer konserverande än den kvinnliga könsrollen måste jag påpeka att den manliga är. Är du en "manlig" tjej till sättet blir du trots allt ofta accepterad, även om det blir lättare ju mer "kvinnlig" du ser ut. En "kvinnlig" man har det svårare, kommer inte in i samma sociala norm, och blir oavsett verklig läggning stämplad som homosexuell. Samtidigt så får män som faktiskt förklarar att de inte hör till den klassiska stereotypen ofta beröm och positiv uppmärksamhet. En kvinna som gör lika dant tas inte på allvar och man undrar var felet ligger, om det ens uppmärksammas.
Trots allt så är det viktigaste att människor får mötas som individer, inte efter kön, och att man kan se att i dagens samhälle så finns det både könsroller och strukturer. Alla roller är inte av ondo, och man måste respektera människors val i frågan, men andra människors val ursäktar aldrig hur man beter sig själv, så lite respekt och eftertanke efterlyses.
Någonting som mer än en gång slagit mej den senaste veckan är hur kvinnorollerna uppmärksammats. Anna Sjödin blir både försvarad och kritiserad över sitt upptåg i gårkväll. Frågan om hur kvinnor egentligen får bete sig blir återigen aktuell, och ärligt talat, hade nyheten verkligen varit lika stor om det hade drabbat Johan Forsell?
I årets första program av Big Brother, nej jag följer inte serien (visade sig speciellt när jag i höstas stod och snackade med Tina som var med förra året och hade ingen aning om vem hon var) men det fanns inget bättre, så har de bestämt sig för att låta tjejerna ha utröstningsmakten i början. Hela programmets upplägg handlar om att driva med könsroller, och även om man säkert kan läsa ut en stor portion humor i det hela, så känns det trist att det ens ska behöva förekomma.
För det är ju så att du som tjej, såväl som kille i det korta tjänar på att leva efter könsrollsnormen. Du blir inte lika ifrågasatt och inte heller rycker någon på ögonbrynen om du som tjej intresserar dig för klassiskt tjejiga saker. Samtidigt så ska du som feminist defintivt inte göra det, eftersom att du då själv faller för könsrollerna.
Ännu mer konserverande än den kvinnliga könsrollen måste jag påpeka att den manliga är. Är du en "manlig" tjej till sättet blir du trots allt ofta accepterad, även om det blir lättare ju mer "kvinnlig" du ser ut. En "kvinnlig" man har det svårare, kommer inte in i samma sociala norm, och blir oavsett verklig läggning stämplad som homosexuell. Samtidigt så får män som faktiskt förklarar att de inte hör till den klassiska stereotypen ofta beröm och positiv uppmärksamhet. En kvinna som gör lika dant tas inte på allvar och man undrar var felet ligger, om det ens uppmärksammas.
Trots allt så är det viktigaste att människor får mötas som individer, inte efter kön, och att man kan se att i dagens samhälle så finns det både könsroller och strukturer. Alla roller är inte av ondo, och man måste respektera människors val i frågan, men andra människors val ursäktar aldrig hur man beter sig själv, så lite respekt och eftertanke efterlyses.
posted by Johanna at 22:00
3 Kommentarer:
"Frågan om hur kvinnor egentligen får bete sig blir återigen aktuell, och ärligt talat, hade nyheten verkligen varit lika stor om det hade drabbat Johan Forsell?"
Den hade varit större. Sjödin har ju behandlats med silkesvantar på grund av sitt kön. Att det ska vara så svårt att avstå från din ryggmärsreaktion att alltid relatera allting till kvinnoförtryck, trots att alla fakta ligger öppna framför dig. Pinsamt.
Silkesvantar är väl allt att ta i. Däremot så finns det de som argumenterar för att det var rätt av henne att smälla till vakten, just för att hon är tjej, något som säkert inte hade hänt med Forsell.
Vad beträffar ryggmärgsreaktionen så ber jag dig läsa igenom inlägget ordentligt, och se vad jag egentligen skrivit.
Och pinsamt? Du kommenterar utan minsta signatur, skriver ogenomtänkta saker och snuddar vid personangrepp. DET om något är pinsamt.
Så du håller, förutom att du ogillar att jag ifrågasätter dig, i princip med om vad jag skrev?
Skicka en kommentar
<< Home