EU på jakt efter dataspelsförsäljarna

Jag gillar inte att upptäcka nyheter som berör Sverige genom amerikansk media. Ännu värre blir det när man inte hittar något om det i svenska medier sedan.

Det handlar om EU-kommissionen som gett sig in i dataspelsfrågan och nu ger återförsäljarna av spel två år på sig för att bli bättre på att ålderskontrollera köparna av spel i butik. Detta med bakgrund av att:

"Allmänhetens oro för att videospel kan leda till aggressivt beteende, förstärkt genom skottdraman i skolor, som i Helsingfors i november 2007, har fått flera nationella myndigheter att förbjuda eller spärra videospel som ”Manhunt 2”. Som svar på detta har kommissionen sett över den befintliga lagstiftningen till skydd för minderåriga mot skadliga videospel i alla EU:s 27 medlemsstater"

I stället för att syssla med fakta, så går EU-kommissionen på "allmänhetens oro" och vill styra upp PEGI-systemet ännu mera, "sprida kunskap" om systemet (med vilka pengar då?), oroa sig över "potentiella psykologiska effekter" och allra helst integrera åldersgänserna i lagstiftningen. När föräldrar redan i dag har ansvar över vad deras barn köper.

Förutom att lagstiftning i sig alltid kommer vara tandlös när det gäller att skydda barn från en produkt, om föräldrar inte tar något ansvar själva (för PEGI-gränserna är långt ifrån perfekta), så borde man från dataspelsbranchens håll verkligen oroa sig över vad EU-kommissionen sysslar med. Dataspel är ett hyffsat nytt medie (som visserligen funnits hela min livstid, men ändå), och från statliga och överstatliga nivåer verkar nya saker vara helt okej att reglera lite hur man vill. Nästan som att man måste reglera allt nytt, bara för att man kan. Det är naivt att tro att EU-kommissionen kommer ge sig när det gäller reglerandet även om PEGI skulle efterföljas överrallt till punkt och pricka, i synnerhet när stora länder såsom Storbritannien och Tyskland har förbjudit vissa våldsamma dataspel helt och hållet.

Det värsta med det här är att EU-kommissionen inte ens håller sig till fakta, utan utfärdar ett direktiv baserat enbart på moralism. Det finns fortfarande inte någon forskning som konstaterar att våld i dataspel är farligt, inte ens för små barn. Att en galning gått in med vapen skjutit folk på en skola i Finland beror inte på dataspel. Det är en tragisk och fruktansvärd händelse, men dataspel är inte orsaken, utan endast en billig bortförklaring och ursäkt för att slippa ta i tu med verkliga problem som sociala faktorer eller bristande psykvård.

Att man samtidigt går ut och säger att spelares och spelskapares yttrandefrihet är viktig, är en rätt klen tröst.

Jag undrar fortfarande när alliansregeringen kommer avskaffa censurlagen. Det är inte en dag för tidigt.

---

För övrigt har jag svårt för språket i EU-kommissionens svenska pressmeddelande. De har översatt "video game" till "videospel". Det heter "dataspel", eller möjligen "dator- och tv-spel" alternativt "datorspel och konsollspel".

Annonsspråk och actionfilm med tjejer

Jag vet inte om det är moralen "och du slipper visa mer än du vill", rumpfixeringen "Diesels nya modell som ger en snygg rumpa" (som står på flashsidan innan texten), eller det urusla språket. Hur många språkfel kan man göra på femtioen ord?

Annonsdumpen kommer från Bilddagboken (nya lunarstorm) och deras JC-kampanj.

---

• Charlies Änglar
• DOA: Dead or Alive
• Bad Girls
• Chik yeung tin si (So Close)
• D.E.B.S

Sen slutar min lista över actionfilmer där huvudrollsinnehavande tjejer/kvinnor slåss tillsammans (dvs. inte bara en tjej som kämpar mot en annan). Om någon kan lägga till en film på listan, så får ni gärna skriva en kommentar om det. Personligen tycker jag att det borde finnas fler än fem filmer där kvinnor slåss tillsammans...

Filmtips utan spoilers

Om någon där ute tänkt se filmen Funny Games, så ladda ner den. Den österrikiska originalversionen hittar du här, och den nygjorda amerikanska versionen återfinns här. Strunta i att läsa kommentarer och recensioner om filmen förrän du sett den, det skall göras i efterhand, för oavsett vad man har för åsikt om filmen (och det är en film att ha åsikter om), bör man se den utan för mycket förutfattade meningar om den. Allra helst bör man inte veta någonting om den innan.

Tanka, titta, diskutera. I den ordningen. Köp filmen i efterhand om du vill, men till och med omslaget kan i det här fallet göra att man missar en del av filmupplevelsen.

Ny adress, samma sida

Ett telefonsamtal avbröt exjobbsknapprandet på tangenterna till förmån för lite bloggsupport. Frågan handlade om DNS-inställningar för en helt annan blogg, och hur man omdirigerade ett domännamn till en blogspotadress. När jag letade bland inställningarna för hur man skulle göra i det specifika fallet, bestämde jag mig för att ändra den här adressen till blog.frihetfildelningfeminism.se istället för det gamla johannanylander.blogspot.com. Blogspot/google kör med CNAME, och min domännamnsvärd vill bara koppla subdomäner till CNAME vilket gör att "blog" får föregå domänadressen.

Om någon kan lära en n00b på området hur man slipper det, och bara pekar om adresserna ändå, får den personen gärna lämna en kommentar. Alternativ tips om en domänvärd som tillåter det.

Blogspot vidarebefodrar alla gamla länkar till den nya adressen. Språknörden i mig vill för övrigt sätta två g i blogg, men av någon anledning så kändes det mer naturligt med ett i webbadressen. Vad tycker ni?

---

Uppdatering, 22:29: Språknörden vann. Det är numera två g i adressen (blogg.frihetfildelningfeminism.se)

Ifpi och rättigheterna

Ifpi drar tillbaka en av målsägarangivelserna i det stundande piratebay-åtalet då det visat sig att det rör sig om en artist de inte företräder.

Det är nästan ironiskt och skrattretande när en rättighetsorganisation inte har koll på regelverket om det de företräder. Dessvärre är det inte första gången Ifpi är ute och cyklar. Att det inte ens är rättstavade namn på artisterna i stämningsansökan visar ju dessutom på hur lite tid man lagt på att faktagrunda sina egna argument.

Nu har Ifpi visserligen bett Max Peezay om ursäkt för det inträffade, men då kommer frågan; Hur många av de artister som inte äger sina egna kommersiella upphovsrättigheter står egentligen bakom anmälan mot piratebay?

---

Och jo, bloggen går fortfarande på lågvarv med fokus på exjobbet. I morgon kommer jag dock ta mig från Skövde till Göteborg och prata "Medier, upphovsrätt och fildelning" på årsmötet för journalistförbundets västra distrikt. Har lagt in min twitterfeed i högerspalten om någon funderar på om jag fortfarande lever. Den är av betydligt mer privat karaktär, så får se hur länge jag behåller den som den är.

Lågvarv

Pga. exjobbet närmar sig sin slutfas kommer bloggen gå på lågvarv de nästkommande veckorna. Någon postning är möjlig om jag blir riktigt arg på något, men annars blir det lite stiltje.

Det börjar bli vår. Gå och ta en kaffe på en uteservering, drick en kall öl i solen eller njut av siaglass nya smaker. Tranbärssorbén och chilichokladen är mina favoriter.

Kommunikation på fyra hjul

Varför inte förbjuda bilkörning helt och hållet? Då kommer vi ju garanterat uppnå nollvisionen i trafiken.

Ang. förslaget om att man inte skall få hålla mobilen i handen och prata när man kör bil.

Öppenhet eller miss hos vänsterpartiet?

Läser Gudmundssons ledare i SvD om de motioner (han har fått se dem) som inkommit till vänsterpartiets kongress och blev intresserad av hur det där fildelningsförslaget ser ut egentligen.

Trodde att jag skulle kunna hitta det sådär, år 2008, på vänsterpartiets hemsida. Det är ju trots allt ett parti som sitter i riksdagen, och som vanlig medborgare tycker jag att man borde kunna få någon sorts insyn även i partiernas egna åsiktsarbete.

Uppenbarligen inte. Inga motioner ligger ute. Bara förslaget till partiprogram (som inte innehåller något om fildelning). Måste man vara journalist för att faktiskt få se information som rör en så stor sak som ett partis kongress?

---

Om motionerna nu ligger ute någonstans på vänsterpartiets webb, så får den som vet var man kan hitta dem, gärna skriva en kommentar om det.

---

Uppdatering: Enligt kommentar i kommentarsfältet har inte ens vänsterpartisterna själva fått motionerna än, och de kommer komma upp på nätet. Journalisterna fick de bara först.

Jag x 3

Ett lite egocentrerat inlägg, men det får gå ändå:

- Gruppbloggen Skiften börjar ta sin form. Waldermar Ingdahl, Joakim Lundblad, Erik Starck och undertecknad står för inläggen. Lite mera framtidstankar, teknik och vetenskap än partipolitiska löpsedelsresonemang står på programmet. Jag har än så länge skrivit två inlägg. Lägg till i RSS:en och följ debatten!

- Tidningen Kulturen har gjort ett reportage om kulturrapporten jag skrev för Timbro tidigare i år. Reportaget finns både på nätet, och i pappersupplagan.

- Om jag hade vetat vilken spridning den här bilden skulle få, när den fotades, så borde jag enligt upphovsrättslogiken begärt någon sorts ersättning för poseringen. Men jo, det är jag, taget på DHS05 som en kul grej. Kanske borde man försöka med förtal, eftersom jag inte har så mycket emot det där med warez?

Kommer vänsterpartiet stå emot kultureliten?

Vänsterpartiet ska snart ha kongress, och om partistyrelsens vilja går igenom, kommer vänsterpartiet efter kongressen vara för "nedladdning för privat bruk". Det låter som ett steg i rätt riktning, även om man givetvis kan ifrågasätta om de som skrivit ihop förslaget vet vad de pratar om. Nedladdning för privat bruk är ju långt ifrån synonymt med uppladdning för privat bruk eller fri fildelning av upphovsrättskyddat material.

Trots det är det givetvis välkommet att ett till parti tar ett steg i rätt riktning, och med tanke på vänsterpartiets kritiska hållning i övervakningsfrågor, borde ett förslag om att tillåta spridning av upphovsrättskyddat digitalt material för ickekommersiellt bruk vara på sin plats. Allt annat vore inkonsekvent.

Förhoppningsvis finns det mer en än vettig vänsterpartist som ska besöka kongressen, som också kan ordna upp både formuleringar och syftningar. Frågan är väl snarare vilka röster inom vänstern som kommer vinna kampen; Kultureliten eller fotfolket?

OS i Kina vs. schlager i Vitryssland

Jag har inte bloggat så mycket om OS i Kina innan, mycket för att jag inte bryr mig så mycket alls om sport längre, och är alldeles för dåligt insatt i huruvida en bojkott av evenemanget skulle göra nytta eller skada.

Om man nu inte av någon sorts princip skall bojkotta hela evenemanget, så tycker jag heller inte att man borde bojkotta invigningen. Idrottarna som är med borde få göra som de själva vill, om de vill gå med i tåget eller inte, men det är ju på själva invigningen som de delar av OS som inte bara handlar om själva tävlingen märks.

Det är troligen inte helt långsökt att tro att Kina under invigningen kommer försöka måla upp en bild över att allt är frid och fröjd i landet. I så fall borde man låta dem göra det, och se på invigningen över vad det faktiskt är - skapat av en diktatur.

Jag kan tycka att Peking aldrig borde blivit godkänd som OS-stad från första början. Men å andra sidan kan man fundera på om det verkligen skall vara olika regler för olika stater, beroende på statsskick. I så fall borde man också fundera på vilka länder som skall få vara med och tävla.

Ta en annan tävling med stort mediauppbåd som exempel: Eurovision Song Contest. Det är visserligen inte någon världsomspännande tävling, men det finns både demokratier och diktaturer i startfältet, och inga politiska röster har höjts för att hindra Sveriges deltagande i den europeiska melodifestivalen. Trots att en av de tydligaste reglerna i festivalen handlar om att det land som står för det vinnande bidraget, efterföljande år är värd för festivalen.

Nu vet jag inte om det beror på att ingen någonsin riktigt räknat med att Vitryssland skall vinna melodifestivalen, men vad skulle hända om landet faktiskt skulle ta hem segern? Hade de politiska ungdomsförbunden krävt att Sverige skulle bojkotta tävlingen först då? Och är det i så fall okej att tävla med diktaturer, så länge de inte får någon uppmärksamhet?

Och om bojkottsrösterna hade uteblivit vid en melodifestivalfinal i Vitryssland, vad är det då som skiljer mellan att tävla i musik än idrott? Eller är en OS-bojkott bara ett enkelt sätt att tvätta sitt eget samvete?

Al Gore, presstöd och färgskydd

Finns det inget bättre sätt att spendera tre miljoner på miljön, än att flyga in en 100kilosman från USA till Växjö för att prata under en förmiddag?

---

Hur fri är egentligen en tidning, om den är beroende av statligt bidrag för att klara sin ekonomi?

---
Mobiloperatören T-mobile tycker att de har ensamrätt på färgen magneta, eftersom den finns med i deras logotyp. Med anledning av det, kan jag berätta att headerbilden på den här bloggen har en lila grundfärg som motsvarar hex: #5c196f. Ser jag den färgen någon annanstans kan ni givetvis räkna med ett stort skadeståndsbrev.

Statlig bevakning av dataspelande barn

Barnombudsmannens årsrapport har släppts i dagarna, och hitintills är det mest delen om kollektiv bestraffning som tagits upp i media.

En annan intressant del i rapporten berör dataspel (s. 96-97). I rapporten föreslår Barnombudsmannen att regeringen

"ger en myndighet i uppdrag att särskilt bevaka frågor som
rör sådant datorspelande som inte rör spel om pengar"

Visst, det kanske är intressant att bevaka dataspel, men varför ska staten lägga resurser på det?

I rapporten skriver BO att det vetenskapliga stödet för negativa effekter av dataspel är oklart. Trots att den rapporten BO refererar till klart och tydligt kommit fram till att det inte finns något vetenskapligt stöd för negativa effekter av dataspelande.

Den andra anledningen som framförs som skulle kunna vara en orsak till att BO vill att en myndighet särskilt skall bevaka dataspelande, är att ungefär hälften av alla samtal till folkhälsoinstitutets nationella spelstödslinje handlar om dataspel. Men är det verkligen en anledning till att en myndighet skall bevaka dataspelande extra?

Nej, det låter snarare som att BO sysslar med moralism, och är av åsikten att dataspelande behöver bevakas av den enkla anledningen till att det är någonting barn tycker om att göra och kanske inte alltid faller inom konventionerna.

Staten har hållt sig hyffsat utanför dataspelande än så länge. Det borde den fortsätta med.

Fler tvåsiffriga belopp

från årets deklarering:

• Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort: 6400 kronor
• Ökat belopp att få tillbaka från staten: 55 kronor

Jobbskatteavdraget och ett minskat grundavdrag gör att det andra avdraget knappt märks.

Byråkrati a´la posten, del 2

Nu verkar det inte vara ett aprilskämt - nyheten om att svenska posten skall slås ihop med den danska. Men så här, med tanke på att jag idag fått mitt andra brev från posten om de två saknade frimärkerna på det brev som är skickat till mig (läs hela historien här), kan man nästan undra.

I detta brevet står det att brevet finns för avhämtning på postens företagscenter. Om jag där behöver betala de angivna 21 kronorna framgår inte av utskicket, men det kan knappast vara lönsamt för posten att skicka två separata brev till mig, för att kräva in ersättning för två uteblivna frimärken på ett brev jag inte beställt.