Profit på panik

Gårdagens expressenkrönika handlar om "dataspelsmissbruk" och den satsning som öppenvården i Malmö skall köra på försök. Krönikan återfinns här.

E-bistånd mot nätcensur

I går handlade min krönika i Expressen om att vi borde lägga biståndspengar på teknik för att ta sig runt statliga censurfilter. I dag hamnar lite för mycket biståndspengar på tveksamma projekt, så jag tycker att censuruppluckring är ett rätt bra ändamål, som också kan göra praktisk skillnad.

Några kritiker menar att vi inte skall sätta oss över andra länder och prata om censur, när vi har FRA och andra inhemska kontrollmekanismer på nätet. Nej, vi är inte alltid så bra själva, men det innebär ju inte att vi kan smita från ansvaret att hjälpa någon annan när vi kan. Om man dessutom lägger fokus på e-bistånd krävs det ju att vi har bättre mjöl i påsen själva. Dessutom skulle ett tydligt censur-nej kunna sända signaler till filtrerande västländer, och systemen användas av personer i hela världen. Det tror jag är bra.

---

Missa för övrigt inte Juliagruppens seminarie på onsdag om du råkar vara i Stockholm. Seminariet heter "Nät och samtal" och hålls på Tekniska museet mellan kl. 13-19. Jeremie Zimmerman, Nicklas Lundblad, Erik Josefsson, Joakim Jardenberg, Emma Opassande och Jussi Karlgren är några av de som kommer medverka. Själv sitter jag med i nätaktivismpanelen. Du hittar hela programmet här.

Politisk porrdebatt och popkultur

I går skrev jag en krönika om popkulturella punktsatsningar, såna där som är poppis bland politiker som vill "hänga med". Du kan läsa den här.

Dagens ledare om folkporren, amatörfilmer och porrindustrins kollaps återfinns här, och resulterade också i ett radiosamtal mellan mig och vänsterns Josefin Brinck. Det var Studio Ett i P1, och klippet går att lyssna på här. En jättestor fluga distraherade under början av debatten, och jag ber om ursäkt på förhand till den som är känslig ord. Det är trots allt en debatt om porr.

Och som jag sa i slutet av radioklippet, jag tycker att mina eventuella preferenser och erfarenheter inom området är min ensak, och jag tänker inte ge några tips på sajter. Den som vill hitta sådant klarar säkerligen alldeles utmärkt av att göra det själv.

Microsoft som demokratidödare

Jag borde kanske skrivit ett homoerotiskt personporträtt på någon av de två (fd.) styrelsemedlemmar från Luf som jag träffade under tågresan i går och samtalade med. Även om jag hade försökt, hade det inte blivit så bra som det här, så jag avstår.

Men, gårdagens krönika handlar om offentliga standarder, öppen källkod och om hur Microsoft är ett hot mot demokratin. Den finns att läsa i sin helhet här. När jag satt och skrev den hade jag aldrig kunnat tro att den skulle skapa så mycket reaktioner som den gjorde. Ämnet klassades som smalt på redaktionen, och jag väntade mig att det max skulle vara en och annan nörd som skulle höra av sig.

Det blev visst inte så. Jag har fått oerhört mycket positiv feedback, både bland kommentarer, i mailboxen och till och med på telefon. Tack allihopa!

Ämnet är inte helt svart eller vitt, och visst, det är inte optimalt att alla kommuner och myndigheter byter till linuxdistributioner, open office och andra fria mjukvaror över en natt. Däremot borde de ha en skyldighet att sträva efter att använda så öppna format och öppna program som det bara går. Om man kan ha det som mål i Usa, borde man kunna lyckas med det i Sverige också. Lärare borde ha en skyldighet att lära ut flera olika system i skolan, och offentliga dokument borde levereras så öppet och digitalt som det bara går. Om sedan någon kommunanställd använder Microsoft eller Apples produkter borde det göra sak samma.

Tobias, Farmor Gun, Martin Bagge och Anna Troberg skriver mer på samma ämne.

Chávez rätta ansikte

I går (dagens pappersexpressen) skrev jag ett sånt där viktigt inlägg om internet och yttrandefrihet. Ämnet var Chávez maktfullkommlighet och utvecklingen i Venezuela. Nätversionen av texten finns här, och innehåller matnyttiga länkar för internetaktivism och vad man faktiskt kan göra.

Läs och sprid vidare.

I P1 om politiska ungdomsförbund

I morse var jag med i P1-Morgon och debatterade politiska ungdomsförbund med SSU:s ordförande Jytte Guteland. Debatten var med anledning av den här ledaren, och programmet går att lyssna på här. Det är väl ungefär så sammanhängande det kan bli före klockan sju en måndagsmorgon.

Ett par kommentarer. Det kanske är en olycklig formulering från min sida om att partier skall "ta hand om" unga människor. Jag tror unga människor kan ta hand om sig själva. Däremot borde partierna ta till vara på ungas engagemang, och det är få av de etablerade partierna som gör det i dag. Det märktes inte minst i EP-valet, där de unga väljarnas röster gick till de två partier som varit bäst på att fånga upp, ge plats och och lyfta fram unga personer. Inte för att de är unga, utan för de har relevanta saker att säga.

Sen vill jag poängtera att jag har massvis med fantastiska erfarenheter från min egen tid i ett politiskt ungdomsförbund. Jag lärde mig oerhört mycket, lärde känna några av mina bästa vänner, och hade kul. Luf var (och är fortfarande) en fantastisk organisation. Det jag vänder mig mest emot är moderpartiernas behandling av ungdomsförbunden och slätstrukenheten som verkar drabba de som "fortsätter" in i partierna. Partierna måste släppa in unga (och äldre med för den delen) direkt och låta dem påverka politiken, utan omvägen i ungdomsförbundet.

Jonas Morian och Thomas Hartman är av en annan åsikt. Jag hoppas att fler vill diskutera ungdomsförbundens roll, partiernas förnyelsevilja och partipolitikens baksida. Det lär både partier och politik tjäna på.

---

Sedan sist har jag dessutom hunnit skriva två krönikor. En om prideinvigningen och heteronormen, och en om våld i samkönade relationer.