Creeper

fredag, juli 20, 2007

Surrealism och politisk popkonst. IRL.

Jag har fått valuta för mina skattepengar i dag (taxerades förra året i halmstad kommun), genom att besöka Mjellby Konstmuseum och utnyttjade årets satsning på gratis inträde. Klassisk surrealism i form av Halmstadgruppen upplevdes på plats, med en underbar Farfar som kunde komplettera med historier om hur de där gamla målande gubbarna egentligen hade varit IRL.

För den som har vägarna förbi Halmstad rekommenderas ett besök. Den politiskt intresserade borde passa på att titta förbi innan mitten av september, för då finns utställningen med Öjvind Fahlström kvar. En smula politisk popkonst med inslag av både serievibbar, olja, tusch och surrealism. Jag hade svårt för vissa delar av det som påstods vara konst, men det fanns ett par pärlor bland obegripligheterna.

Etiketter: ,

3 Kommentarer:

Blogger rasmus sa...

Åfan, Öyvind Fahlström (psst, jag har bloggat om honom) på Mjellby, det kunde jag inte tro.
Att jag missade det sist jag var nere i krokarna.
Halmstadgruppens "surrealism" ger jag däremot inte särskilt mycket för, tycker mest de efterapar vissa visuella manér från kontinenten – surrealismen är inte intressant som den visuella stil som majoriteten slog in på 1929, utan som rörelse. Fast det är bara min personliga uppfattning, och ärligt talat borde jag nog ge Mjellby konstgård en chans, när den nu ändå ligger på cykelavstånd från föräldrahemmet. :)

23 juli, 2007 09:41  
Blogger Macke sa...

Popkonst typ Andy Warhol är den enda sortens konst jag gillar.

23 juli, 2007 18:57  
Anonymous Anonym sa...

Så där, ett besök på museumet och man är kulturell.

Så, när kan vi vänta oss en kanon av svenska konstnärer då, för om man nu vill ha det i litteraturen varför inte sätta ihop en för svensk bildkonst också.

Allt för att svenska folket inte ska råka studera fel konst, eller läsa fel litteratur.

29 juli, 2007 17:54  

Skicka en kommentar

<< Home