Creeper

måndag, januari 12, 2009

Ett naivt hopp om fred i världen, eller i alla fall en vapenvila i Gaza

När det kommer till fiktion är jag lite av en våldsromantiker. Jag gillar action, stora vapen och mycket blod. Helst snyggt al'a film noir, en vacker stark kvinna i huvudrollen, serietidningshjältar och ett ädelt frihetsbudskap. Ett av världens bästa spelögonblick är ljudet och känslan när man i början American McGees Alice skär kortlekssoldaterna mitt itu med en kniv. Jag tror att spelvåld kan vara hälsosamt och bortsett från att knyckla ihop disketter är nog nån timma fps framför datorn ett av de bästa sätten att ta ut aggressioner på.

Det är dock stor skillnad mellan våld i fiktion som dataspel och filmer, och det våld som sker på riktigt. Alla människor måste ha rätt till att försvara sig, men i en konflikt, som den mellan Israel och Palestina, och kriget som just nu utspelar sig i Gaza är inte bara ena sidans fel. Jag är både upprörd, arg och kluven över Gazakriget. Inte minst efter att ha följt den svenska debatten kring det, där påhejarna av de olika sidorna verkar ha ett kapplöpningslopp där den som lyckas ta hem flest smaklösa politiska poänger innan nästa vapenvila vinner.

Jag tycker inte att det är okej att döda civila i jakten på militärer, och jag tycker inte det är okej att hindra hjälpinsatser eller press att komma in i ett område där civila uppenbart har skadats av attacker som hamnat fel. Det är inte okej att marchera in med militär i ett område med civila bara för att den ledande gruppen skjutit på motståndarna, eller tvinga människor hålla sig borta från fel personer för att själva klara sina liv. Jag tycker att Israels militär och regering har gått alldeles för långt från både folkrätt och medmänsklighet när de fortsätter trappa upp den långa konflikt som följt landet under i princip hela dess existens. Människor dör i onödan.

Samtidigt förstår jag inte någon som för fem öre kan försvara Hamas agerande, eller den organisation som står bakom. Hamas må vara folkvalda, men kan knappast sägas stå för vare sig mänskliga rättigheter, eller medmänsklighet ens till sitt eget folk. Med Hizbollah och Iran i ryggen kämpar inte Hamas för att uppnå någon sorts demokrati eller fred. Israels ledare må ha sagt att de vill utrota Hamas, men Hamas vill utrota hela Israel.

I Sverige har judiska samfundet i Helsingborg råkat ut för bränder. I Köpenhamn visas nazisthälsningar på öppen gata och två israeler har skjutits. De svenska Hizbollah-supportrarna har till och med hittat till Linköping.

Om hatet i en konflikt kan sprida sig ända hit, hur ska man kunna hoppas på att det någon gång skall bli en lösning? Jag vill vara naiv, strunta i att välja sida, och fortsätta tycka krig är dåliga. Båda sidor kommer behöva uppoffra sig för att åtminstonde få till ett vapenstillestånd. Heder och principer i all ära, men den part som inte gör allt för att stoppa våldet i Gaza, är minst lika skyldig som motparten.

Etiketter:

3 Kommentarer:

Anonymous ארתור sa...

Hur konstigt det än kan verka i ljuset av vad våra (in)hemska journazister häver ur sig så är faktiskt Israels åtgärder formellt sett till 100% inom folkrättens krav. Hamas däremot är helt utanför densamma.

Om Du inte gillar hur Israel försvarar sig efter åratal med raketbombardemang kanske Du har en bättre idé. Säg inte att öppna gränsen för när gränsen var öppen så dödade Hamas 400 israeler och invalidiserade det mångdubbla med självmordsbombare.

Vad skulle Du ha gjort om Du var Olmert?

12 januari, 2009 19:55  
Blogger jdi-y sa...

http://jdi-y.blogspot.com/2009/01/mnsklighet-efterlyses.html

14 januari, 2009 18:21  
Blogger Selakappo sa...

Sudans regering har bombat byar, jandjaweedmilisen har bränt mördat och våldtagit.
Mångfalt fler offer har krävts.
Utan någon uppståndelse.
Varför ömkar man Hamas?
En terrororganisation som har som slutmål att ställa till en än större katastrof än man hitintills lyckats med.
Att utplåna Israel.
Försvinner inte Hamas har få ännu dött mot hur många som kommer att dö för den saken.
Så finns Irans atomprogram dessutom.

18 januari, 2009 20:39  

Skicka en kommentar

<< Home