Creeper

onsdag, mars 12, 2008

Den oklippta versionen...

Med tanke på några olyckliga klipp i min debattartikel, publicerar jag på begäran den version jag skickade in:

Ana Martinez skrev i gårdagens tidning att det råder åldersrasism i Sverige, att äldre personer diskrimineras på arbetsmarknaden och att silikontuttar och glamour värderas högre än kompetensutveckling och erfarenhet. Martinez har delvis rätt. Äldre personer diskrimineras ibland på arbetsmarknaden. Men de som verkligen diskrimineras är faktiskt ungdomar.

I Sverige är det ”sist in - först ut” (Lagen om anställningsskydd) som gäller så fort en arbetsplats behöver minska antalet anställda. När man blivit anställd har större vikt än vilken kompetens man som anställd har. Det är inte konstigt att företag tvekar inför att anställa unga människor, om de i stället kan få någon med några års erfarenhet. Lagen gör dessutom att de unga som väl har fått ett jobb fortfarande har en långt otryggare anställning än sina medarbetare. Är du sist in på din arbetsplats så ryker du vid en nerskärning - hur duktig du än är på ditt jobb.

Vi har skaffat oss en stel arbetsmarknad med höga trösklar. Det är svårt för unga att ta sig in, och när de väl har fått ett jobb, är anställningen desto otryggare. En arbetsgivare behöver inte ens säga ”Hej lilla vän, du åker du ut för att du är för ung” - det gör lagen!

Har man väl arbetat några år på samma arbetsplats, är anställningen säkrare, det blir ett risktagande att byta jobb, och fler stannar på en arbetsplats man kanske inte riktigt trivs på. Kvar blir arbeten du både behöver ett antal års arbetslivserfarenhet för att kunna ta, och där arbetsgivaren helst ser att man stannar kvar ett antal år på arbetsplatsen. Det blir inte intressant för företag att anställa någon, som vare sig är relativt ny på arbetsmarknaden, eller som bara har några år kvar på densamma.

Kompetens och lång erfarenhet ska förstås respekteras. Men när 55-åringen har all denna arbetslivserfarenhet, kompetens och livserfarenhet att stå på, har den som är ung ingenting. Jag tänker dra ett exempel ur min egen närhet; Linda. Hon är 22 år gammal och har studerat tre år på högskola, jobbat extra både under somrar och parallellt med studier, och har likväl varit arbetslös sedan hon slutade studera vid årsskiftet. Linda är inskriven på arbetsförmedlingen och söker alla arbeten som hon inte uttryckligen är diskvalificerad för. Om Linda hade varit tre år äldre, hade hon kunnat söka betydligt fler arbeten. En stor mängd arbeten stället nämligen krav på ålder, och allt som oftast är denna önskvärda uppnådda ålder 25 år.

Redan i platsannonsen blir åldern viktigare än kompetensen, och då hjälper vare sig glittrig glamour, högskolepoäng eller silikonbröst. Om åldersdiskriminering ska förbjudas, så får man inte glömma åldersdiskrimineringen av unga. På samma sätt finns det flera kollektivavtal som har särskilda ”ungdomslöner” för unga på arbetsplatser. När jag jobbade i restaurangbranchen såg Hotell- och Restaurangfacket till att jag hade lägre lön, just för att jag var ung. Där är ingångstimlönen för till exempel en outbildad 55-åring 25 procent högre än ingångstimlönen för en outbildad 18-åring, även om de båda utför exakt samma arbetsuppgifter.

Vad man skulle vinna med en lagstiftning mot åldersdiskriminering är tveksamt (och vilka åldrar diskrimineras, egentligen?). Snarare behövs en attitydförändring bland arbetsgivare: inse att kompetensen är viktigare än födelseår! För en stelbent arbetsmarknad med höga trösklar gagnar vare sig yngre eller äldre på arbetsmarknaden, hur mycket diskrimineringslagar vi än har. I stället borde man uppmuntra människor att byta jobb då och då. Det borde inte vara en stor sak att vare sig byta jobb, eller att anställa någon.

Det är sorgligt att läsa om de fall när äldre nekas jobb för att arbetsgivaren tänkt sig någon yngre. Men den som är ung på arbetsmarknaden kan bli behandlad lite hur som helst utan att vuxenvärlden ens rycker på axlarna. Unga, som med lagens hjälp, inte ens får en chans att få ett jobb.

Etiketter:

2 Kommentarer:

OpenID rasmus sa...

Jo, det var ju begripligare. Det fel jag reagerade mest på i Expressens version var nog "Vi har skaffat oss en med höga trösklar" som inte syftade på någonting. Efter en sådan sak har jag svårt att över huvud taget tillgodogöra mig resten av texten.

I den här versionen fanns det ju ett subjekt i den meningen. Då kan jag läsa och förstå texten också! :-)

12 mars, 2008 18:04  
Blogger Johanna sa...

Det verkar ha varit ett rent misstag från nån på redigeringen från expressens sida, och faktiskt det enda felet jag hittat också. Sen är rubriksättingen expressens också, men det är ju trots allt en kvällsblaska... :)

12 mars, 2008 18:21  

Skicka en kommentar

<< Home