Creeper

torsdag, augusti 14, 2008

Det finns hopp för världen!

Från början reagerade jag ungefär som Maria Eriksson när jag läste om veckans feministiska "bråk" mellan Sakine Madon och Paulina Neuding/Sanna Rayman. Varför ska två personer som i sak tycker nästan tycker helt lika, bråka om hur liberala de är i feministiska frågor? I synnerhet när skillnaderna i åsiker om svensk pragmatisk partipolitik är ännu färre.

Men egentligen är det rätt fantastiskt att den feministiska diskussionen lämnat kvotering och pekpinnefeminsismen bakom sig, och i stället utgår från individers fria vilja. Visst, det finns meningskiljaktigheter, men det är på rätt spår.

För, allvarligt talat, jag känner mig rätt trygg när Sakine Madon får representera strukturfeminismen och Paulina Neuding kärnfamiljsfeminismen. Känn er stolta!

---

Missa för övrigt inte LouiseP:s två senaste feministiska analyser.

Etiketter:

1 Kommentarer:

Blogger Victoria sa...

Word sister :D!

14 augusti, 2008 14:26  

Skicka en kommentar

<< Home