Polisen ska prioritera efter kommersiella intressen
När lagen om ett nedladdningsförbud kom första juli förra året så sa justitieminister Thomas Bodström att den fildelande vanliga Svensson inte skulle drabbas, utan det var de stora fildelarna som skulle kommas åt.
Nu har regeringen gett åklagarmyndigheten och rikspolisstyrelsen i uppdrag att utreda en effektivare bekämpning av immaterialrättsliga brott, allt för att skydda upphovsrätten. På regeringens hemsida kan man läsa: "Framför allt gäller uppdraget brott som utförs med användning av Internet, såsom olaglig spridning av exempelvis musik eller film." (min kursivering).
I uppdaget kommer det ingå att utbilda poliser, åklagare och utredare inom området, någon som är välkomnande då tidigare domar mot fildelare i alla fall har stinkt okunskap, och varit kantat av rena felaktigheter från rättsväsendets företrädare. Att fildelningsbrott nu uppprioriteras hos polisen är dock mycket anmärkningsvärt, då man kan tycka att de borde ha mycket mer viktiga saker att göra. Som att fälla våldtäktsmän tillexempel.
Överhuvudtaget så finns det många frågetecken över den gällande lagen. Enligt regeringen skall man dessutom börja prioritera brott som begås via internet, borde inte de brott som begås utan att använda internet vara allvarligare? Som när det handlar om försäljning av fysiska piratkopior? Istället för att sätta fast de människor som sysslar med att utbyta information med varandra.
Stellan Söderman på justitiedepartementet har formulerat kärnan i det hela: "Det handlar om stora kommersiella intressen" säger han i en interjuv. För visst är det väl det som är grunden. Inte är det de kreativa människor som skapar konst som far mest illa. Det är de kommersiella intressena som hamnar i kläm. Skivbolagen. Vill musikindustrin överleva med kreativitetens vägar och skydda de verkliga kreatörerna så måste de själva ändra på systemen. Stims system är ett stort exempel på det hela, någonting som Rasmus skriver mycket talande om här.
Sen är det faktiskt inte polisens uppgift att prioritera brott efter kommersiella intressen, utan så att människor inte far illa, och det kan i detta fallet inte sägas vara samma sak.
Nu har regeringen gett åklagarmyndigheten och rikspolisstyrelsen i uppdrag att utreda en effektivare bekämpning av immaterialrättsliga brott, allt för att skydda upphovsrätten. På regeringens hemsida kan man läsa: "Framför allt gäller uppdraget brott som utförs med användning av Internet, såsom olaglig spridning av exempelvis musik eller film." (min kursivering).
I uppdaget kommer det ingå att utbilda poliser, åklagare och utredare inom området, någon som är välkomnande då tidigare domar mot fildelare i alla fall har stinkt okunskap, och varit kantat av rena felaktigheter från rättsväsendets företrädare. Att fildelningsbrott nu uppprioriteras hos polisen är dock mycket anmärkningsvärt, då man kan tycka att de borde ha mycket mer viktiga saker att göra. Som att fälla våldtäktsmän tillexempel.
Överhuvudtaget så finns det många frågetecken över den gällande lagen. Enligt regeringen skall man dessutom börja prioritera brott som begås via internet, borde inte de brott som begås utan att använda internet vara allvarligare? Som när det handlar om försäljning av fysiska piratkopior? Istället för att sätta fast de människor som sysslar med att utbyta information med varandra.
Stellan Söderman på justitiedepartementet har formulerat kärnan i det hela: "Det handlar om stora kommersiella intressen" säger han i en interjuv. För visst är det väl det som är grunden. Inte är det de kreativa människor som skapar konst som far mest illa. Det är de kommersiella intressena som hamnar i kläm. Skivbolagen. Vill musikindustrin överleva med kreativitetens vägar och skydda de verkliga kreatörerna så måste de själva ändra på systemen. Stims system är ett stort exempel på det hela, någonting som Rasmus skriver mycket talande om här.
Sen är det faktiskt inte polisens uppgift att prioritera brott efter kommersiella intressen, utan så att människor inte far illa, och det kan i detta fallet inte sägas vara samma sak.
posted by Johanna at 14:27
3 Kommentarer:
svensk polis har vill jag minnas order att prioritera c.a. 80 olika brott, ett brott mer eller mindre att prioritera.. same, same but different..liksom
Tja, men pengar som skulle kunna gå åt för att göra människor tryggare går nu åt för att försvara en viss industri, som dessutom överdrivet skyller sina nedgående vinster på piratkopieringen (och en hel del annat fult).
Slumpade in på den här bloggen, väldigt intressant och bra skrivet.
För att fildelning inte är stöld, utan kopiering, vilket faktiskt är två vitt skilda saker.
När det handlar om prostitution så är det precis traffickingen (samt den misär som ibland följer även vanlig) som är det polisen borde prioritera, det är någonting som förekommer utanför internets väggar, internet är där bara ett medel till att begå brott. En helt annan sak alltså, och inte alls jämförbart.
Skicka en kommentar
<< Home