Creeper

måndag, februari 27, 2006

Det där ideélla engagemanget...

Politik är inte alltid kul att hålla på med. Denna helgen har jag sysslat med mest formalia och valstruktursdiskussioner under Liberala ungdomsförbundet Västs första distriktstyrelsemöte för detta verksamhetsåret. Som andra vice ordförande är det lite att stå i. Saker och ting ska förberedas, gås igenom, och kollas av. Planer och dokument ska tas fram i allt som handlar om verksamhet, val och jämställdhet. Görs det inte så tappas strukturen och organisationen faller i en valrörelse.

Mitt politiska engagemang sker helt och hållet på ideéll basis. Jag pluggar annars spel på heltid, och försöker jobba för att dryga ut CSN:et. Den ersättning jag får för mitt arbete är för resor och en och annan måltid långa dagar. Ofta så får man stå ut med mycket skit från omgivingen. "Politiker gör ändå ingenting" är vanligt, och som tjej så tas man tyvärr inte heller på samma allvar, främst inte från äldre personer.

Trots detta har jag valt att vara politiskt engagerad. Jag brinner för liberalismen och jag tror någonstans att världen kan bli bättre. Det kanske låter dumt och naivt, jag är ju trots allt bara en liten blond tjej på nitton bast, men om ingen har de tankarna så kommer vi faktiskt ingenstans. Jag tror att ett maktskifte behövs. Det märker man inte minst på det där ungdomsförbundet till partiet som sitter på makten. Förtal och nidbilder accepteras. Det är en kultur där motståndarna inte längre blir angripna på grund av att de har "fel" åsikter, utan personangrips istället. Liberala ungdomsförbundet, som jag är med i, är inte en totalt fläckfri och perfekt organisation, men de angrepp som förekommer är på personers åsikter och inte på personen i sig.

Det är lätt att sitta och ha åsikter om en massa saker och ting. Det är svårare att faktiskt förändra. De bästa stunderna av politiskt engagemang är när man faktiskt får vara med att förändra. Inte bara att vinna val, utan som när den där killen kom fram till mig och sa att han inte kallade sig för feminist innan han hörde mig, eller när den där journalisten ringde och efter intervjuvn berättade att hon var glad över att det fanns fler kristna som vågade ta parti för homosexuella, eller som när min JO-anmälan faktiskt uppmärksammades utanför lokaltidningen. För att inte tala om alla ni som läser bloggen och lämnar av en kommentar ibland. Det är alltid lika kul att läsa, oavsett om det är positiva eller negativa sådana. Debatt är viktigt, och det är ju faktiskt inte alltid ens jag vet bäst :) Även om jag ibland längtar efter en bra betald krönikörtjänst någonstans för att just veta bäst och få ha åsikter om allt...

4 Kommentarer:

Blogger Henrik Hall sa...

Ring Metro om du vill bli krönikör. Hillevi Wahl borde du ju kunna peta om inte annat, såvida du tänkt att skriva om annat än alkoliserade föräldrar. Gringomänniskorna har väl inte världens skarpaste pennor heller, men de behöver ju blattealibit...

Nu vandrade jag iväg lite, men kämpa vidare!

27 februari, 2006 20:10  
Blogger Håkan sa...

Bra text. Förstår vad du menar.

Men ... nog för att det finns gott om krönikörer. Men särskilt bra betalda är de inte (med några få undantag). Och det rör sig sällan om några stora tjänster.

28 februari, 2006 17:03  
Blogger Johanna Nylander sa...

Nää.. du har säkert rätt... Får väl lugna mig några år, göra lite bra datorspel istället och återkomma som ett av de få undantagen :) Fast, CSN ger inte mycket pengar, så allt som är mer är just nu rätt bra betalt... (fattiga studenten som talar)

28 februari, 2006 18:08  
Blogger fatima sa...

Jag vet alltför väl vad du talar om... Sådana som du behövs, glöm inte det!!!

01 mars, 2006 22:42  

Skicka en kommentar

<< Home