Valfrihet och kunskap i skolan istället för tvångsmatematik
Jag brukar inte skriva om skolpolitik. Mitt skolpolitiska engagemang hade en paus under gymnasietiden, men efter att på tolv år(grundskola och gymnasium) gått på fem olika skolor så har jag fått en viss erfarenhet över hur skolpolitik inte ska skötas.
Skolministern Ibrahim Baylan har tagit fasta på det där intet. Hans bild av den svenska gymnasieskolan är elever som taktikläser, som inte kan mycket, och som går ut med allt sämre beyg eller hoppar av. Bilden stämmer till viss del, fler och fler elever klarar sig sämre, men att kalla val av korta kurser för taktikläsning är ett resonemang jag har svårt att köpa.
Baylans sätt för att få bukt med problemen är att införa längre kurser och låta samhällselever läsa mer matematik. Istället för att korta ner kurserna, dels för att elever uppenbarligen hellre läser kortare kurser, och dels för att det ligger närmare sättet högskolan jobbar, så ska kurserna bli till ämnesbetyg. För en naturelev innebär det ett och samma betyg i alla matematikkurser. Själv läste jag fyrahundrafemtio timmar matematik uppdelade på sex kurser. Det var sex olika betyg man kunde dela upp lite i taget. Med det nya systemet så tar betygshetsen inte slut förän alla kurser är klara. Sådär lagom i slutet av årskurs tre.
Inte bara nog med att naturelever ska läsa matte. Blivande samhällsvetare ska också ha bra kunskaper i ämnet. Varför då? Själv gillade jag ämnet av någon underlig andledning, och valde det. Men inte har jag haft någon särskilt nytta av mina kunskaper sedan, och varför ska då en samhällsvetare ha det? Vill man läsa matematik så borde man få välja det, inte låta det komma som ett obligatoriskt ont.
Gymnasieskolan är fortfarande en frivillig skolform. Låt det vara det för de elever som väljer att gå där, och låt de välja de ämnen de vill läsa själva. Dagens kärnämnen är alldeles för många och borde kortas ner till förmån för ämnen som faktiskt har relevans för utbildningen. Vad de beträffar de teoretiska programmen så behöver de vara öppna och fyllda med val som gör att man kan ta en inriktning på dem som möjligör både framtida studier och arbete. De ämnen som erbjuds ska fokusera på att lära ut kunskap, och det ska vara kunskapen som bedöms i betyget.
Staten vet inte alltid bäst, elever borde få större chans att redan på gymnasiet påverka sin utbildning ordentligt. Inte bli påprackade fler obligatoriska ämnen, utan istället få välja dem själva utav anledningen att de behövs. Det är under gymnasietiden eleverna blir vuxna människor. Ett tips till herr skolminister kan ju vara att faktiskt behandla dem efter det?
Skolministern Ibrahim Baylan har tagit fasta på det där intet. Hans bild av den svenska gymnasieskolan är elever som taktikläser, som inte kan mycket, och som går ut med allt sämre beyg eller hoppar av. Bilden stämmer till viss del, fler och fler elever klarar sig sämre, men att kalla val av korta kurser för taktikläsning är ett resonemang jag har svårt att köpa.
Baylans sätt för att få bukt med problemen är att införa längre kurser och låta samhällselever läsa mer matematik. Istället för att korta ner kurserna, dels för att elever uppenbarligen hellre läser kortare kurser, och dels för att det ligger närmare sättet högskolan jobbar, så ska kurserna bli till ämnesbetyg. För en naturelev innebär det ett och samma betyg i alla matematikkurser. Själv läste jag fyrahundrafemtio timmar matematik uppdelade på sex kurser. Det var sex olika betyg man kunde dela upp lite i taget. Med det nya systemet så tar betygshetsen inte slut förän alla kurser är klara. Sådär lagom i slutet av årskurs tre.
Inte bara nog med att naturelever ska läsa matte. Blivande samhällsvetare ska också ha bra kunskaper i ämnet. Varför då? Själv gillade jag ämnet av någon underlig andledning, och valde det. Men inte har jag haft någon särskilt nytta av mina kunskaper sedan, och varför ska då en samhällsvetare ha det? Vill man läsa matematik så borde man få välja det, inte låta det komma som ett obligatoriskt ont.
Gymnasieskolan är fortfarande en frivillig skolform. Låt det vara det för de elever som väljer att gå där, och låt de välja de ämnen de vill läsa själva. Dagens kärnämnen är alldeles för många och borde kortas ner till förmån för ämnen som faktiskt har relevans för utbildningen. Vad de beträffar de teoretiska programmen så behöver de vara öppna och fyllda med val som gör att man kan ta en inriktning på dem som möjligör både framtida studier och arbete. De ämnen som erbjuds ska fokusera på att lära ut kunskap, och det ska vara kunskapen som bedöms i betyget.
Staten vet inte alltid bäst, elever borde få större chans att redan på gymnasiet påverka sin utbildning ordentligt. Inte bli påprackade fler obligatoriska ämnen, utan istället få välja dem själva utav anledningen att de behövs. Det är under gymnasietiden eleverna blir vuxna människor. Ett tips till herr skolminister kan ju vara att faktiskt behandla dem efter det?


6 Kommentarer:
Gymnasiet behandlas mer som förvaring. Ju mer utdragna kurser desto bättre. Tidigare 2-åriga yrkesinriktade linjer har blivit 3-åriga. Istället borde olika typer av studieformer och ihopplock efter eget intresse kunna erbjudas, som att läsa på distans, på folkhögskola, läsa ett par ämnen i taget, läsa på deltid osv. Väldigt många ungdomar skulle må bättre om de kunde jobba eller praktisera i perioder istället för att släpa omkring skoltrötta och ändå inte kunna tillgodogöra sig nånting.
Datorgrafik ínvolverar väl en hel del matte? Typ linjär algebra och projektiv geometri?
Nepp Johan. Inte hos oss i alla fall. Det är a-kursen som krävs för att ha behörighet. Vi har läst lite grundläggande programmering, och binära tal ingick i "datorgrafik A, 5p" men det är allt :)
Coola morsan, du har hel-rätt :)
På LTH så ingår dessa kurser när man väljer att inrikta sig på datorgrafik. Men vi förväntas väl syssla med de mer tekniska bitarna jämfört med er utbildning.
Fast det låter ju mer som en ingengörsutbildning... Känns som att det är utformat på olika sätt. Dataspelsgrafik är mer nichat och ligger närmare mediehållet än vad det ligger nära teknikområdet. Även om det är en stor blandning. Den inriktningen jag går ligger till och med under humaniora :)
Det är en civilingenjörsutbildning jag läser. Men en möjlig inriktning är mot spelgrafikprogrammering, antingen på pc eller på mobil.
Och i den inriktningen ingår som sagt en hel del matte.
Skicka en kommentar
<< Home