Creeper

tisdag, mars 24, 2009

Jag skriver också på en fattigdomsblogg

Via Karin Olsson har jag hittat till Aftonbladets fattigblogg. En reporter ska leva på socialbidragsnormen under en månad. Ni vet, ungefär samma belopp som alla vi tusentals studenter varje månad får klara oss på. Trots det har jag parmesanost i kylen, levt med betydligt högre hyra, och klarat mig rätt bra. Visst, månadssluten kan vara tuffa ibland, men fattigdom?

Det är rätt smaklöst mot alla de som lever i fattigdom, behöver försörja långt fler på mindre eller samma pengar. Fast det verkar som att reporten behöver lite verklighetsförankning, så månaden kanske blir bra för henne. Men att kalla det för en fattigdomsblogg, är lågt, även för att vara aftonbladet.

Etiketter: ,

9 Kommentarer:

Anonymous Joshua_Tree sa...

Glocalnetlågt. Och jag instämmer; det känns mest som ett hån. Att under en månad leva på ett minimum borde inte vara ett problem - hon vet att det är tillfälligt. Hon kan få uppskov hos eventuella fordringsägare och behöver inte sälja av (eller avliva) allt som soc anser onödigt. Det känns som att något är fel i grunden när journalister ska behöva inta rollen som "vanlig människa" för att bevisa nåt. Vad sägs om att leta upp en vanlig människa istället?

24 mars, 2009 12:46  
Anonymous Anonym sa...

Skillnaden är att det är övergående för dig när socialbidraget ofta är ett permanent tillstånd pga inflationsbekämpningspolitiken, samt att du förhoppningsvis kommer ut till ett bra jobb med hög lön. Du har framtiden för dig. De som lever på soc har det oftast inte.

Dessutom är det samlade studiemedlet högre än socialbidraget, även om csn's låneregler är förbannat sura :(

24 mars, 2009 12:53  
OpenID fmsf sa...

Anonym: Problemet med socialbidragen tenderar att vara permanenta har inget med låginflationspolitik att göra. Däremot beror det främst på att marginaleffekterna av att arbeta när man har socialbidrag är 100%, varje krona man tjänar från ett jobb räknas bort. Givet att man inte omedelbart hittar ett hyfsat jobb har man inga som helst incitamenten att arbeta, vilket givetvis leder till att folk låses fast i en fattigdomsfälla.

Det hade sannerligen varit något värt att blogga om, men att förvänta sig att en journalist har läst på är väl alldeles för mycket.

24 mars, 2009 14:00  
Blogger Mikael M sa...

Efter svenska förhållanden känner jag mycket väl till...., det började för ca 15år sedan. Jag välkomnar en tiiltagande klarsyn. Det finns alltmer en tydlig ekonomisk överklass, och flera skikt under medelklassen. Jag menar, det finns flera grader av låginkomsttagare. Jag vet precis hur det funkar hos socialbyrån, få avslag och så vidare.. De senaste åren har jag intye alls haft någon telefon, eller internet (hemma). Jag höll på att bli vräkt förra våren. Kronofogden hade mekaniskt tagitpengar av mig. I botten ligger bl a en studieskuld, av studier som inte var värda hälften.
BLA BLA BLA BLA BLA
Tror du man bli galen av att ständigt läsa om nya BHONUSAR?
Jag började påpeka det oförståndiga i märkliga jättebonusar redan på nittiotalet, de flesta glömda efter två dygn i media.

24 mars, 2009 16:53  
Anonymous Anonym sa...

Fattigbloggare köper inte bostadsrätter, ens utan parmesan i kylen.

26 mars, 2009 03:38  
Blogger Johanna sa...

Anonym, Jag är inte en fattigdomsbloggare. Rubriken är IRONI. Men du kan ju inte ens läsa mina enkla kommentarsregler, så det kanske inte är så konstigt att du inte förstår det heller.

26 mars, 2009 07:50  
Anonymous Bjorn sa...

Håller helt med om att det är totalt meningslöst att "simulera" fattigdom under så pass kort tid som en månad.

Även om man inte utnytjar sig av tricket att skjuta upp räkningar som väl ändå måste betraktas som rent fusk så är det ju inte det dagliga som är det stora problemet för den som lever på små marginaler.

Snarare är det ju som så att det är de nödvändiga sällansköpsutgifterna och diverse oförutsedda utgifter som "knäcker" en. (Förr eller senare behöver ytterplagg och möblemang bytas ut, man behöver betala tandläkarräkningar och annat sådant.)

En månad kan man ju i princip klara sig utan att inhandla något överhuvud taget så när som på mat och toapapper typ. (Ärligt talat tror jag t.o.m. att jag har mat för en månad hemma i kyl, frys och skafferi även om det skulle bli jäkligt torftigt utan att fylla på med färskvaror.)

26 mars, 2009 10:37  
Blogger Mikael M sa...

För att göra ett tillägg, (när jag råkar passera en skoldator;.. ev av Sveriges ledande skvaller- och ryktesspridare Aftonbladet gör rätt i att hypa penninglöshet, även om det inte är djuplodande.
Kanske är det nya trenden, det bli inne att vara fattig. När kommer Fattig-Barbie? I mitt inlägg glömde jag nämna att jag verkligen blivit vräkt en gång tidigare, av ekonomiska orsaker, inget annat. Det tar flera år att hämta sig.
Kanhända har jag är jag tränad inför allt annat som komma skall.., men man blir tröttare med åren
Arbetslösheten kommer att stiga.
Kanske inte i skolkorridoren, men utanför.

26 mars, 2009 17:29  
Anonymous Anonym sa...

"Fast det verkar som att reporten behöver lite verklighetsförankning,"
Det är väl något som du behöver också,välkommen ut i vuxenlivet när det blir dax.För ännu är det för tidigt!
Kloker!

29 april, 2009 01:02  

Skicka en kommentar

<< Home