Creeper

tisdag, februari 13, 2007

Lite mera föreningsfrihet

Samtidigt som Luf väst har inlett en blockad mot hrf i Göteborg och hrf i sin tur fortfarande blockerar salladsbaren Wild ´n Fresh, så har Byggnads förlorat i europadomstolen mot fem byggarbetare som inte var medlemmar i facket.

Byggnads ville dra 1,5% av byggarbetarnas lön i alla fall, eftersom de ansåg att de skulle betala granskningsnämnd till ett fack de inte ville vara med i. Seger för föreningsfriheten.

Föreningsfriheten för studenter är något som fortfarande saknas. Kårobligatoriet finns kvar, och även om det inte rör sig om gigantiska summor, så borde även studentkårer bestå av medlemmar som faktiskt själva valt att vara med.

Etiketter: ,

8 Kommentarer:

Anonymous Anonym sa...

Man väljer fritt vilken kår man vill gå med i. Att du förväntas gå med i en kår har du fritt valt genom att välja att studera vid universitetet. Vid viss auniversitet som ex Uppsala finns en särskild kår för de som inte är intresserade av kåraktiviteterna, och kan således få lägre avgift.

13 februari, 2007 12:50  
Anonymous Anonym sa...

Att man tycker att kårobligatoriet ska bort är en sak, som inte behöver
betyda att man tycker att hela verksamheten ska läggas ned. För min del bara att den ska söka sig andra finansieringsformer.

Kårobligatoriet tar relativt
sett mycket pengar från studenterna och skapar dessutom en av Sveriges starkaste intresseorganisationer, som aldrig erkänner hur otroligt priviligerade de är (SFS får alltid alla andra lobbygrupper att framstå som mesiga!).

13 februari, 2007 13:15  
Blogger Johanna sa...

Anonymous 1, vid många högskolor finns det bara en kår och man har således inte det valet.

Anonymous 2, jag har ingenting emot verksamheten, är själv kåraktiv, men tycker inte om SFS:s lobbningsverksamhet, och tycker en organisation med aktivt deltagande av några få procent inte borde få sägas företräda alla studenter.

13 februari, 2007 14:48  
Anonymous Anonym sa...

Det vill säga att man med andra ord inte nödvändigtvis behöver avskaffa kåren, utan ett alternativ kan vara som i Uppsala.

13 februari, 2007 16:54  
Blogger Erik Hultgren sa...

Anonymous 1, jag tror du förväxlar kårobligatoriet med nationsobligatoriet. Vid Uppsala universitet finns en studentkår som alla måste gå med i. På vissa universitet (som Lund) finns flera kårer men du får inte välja fritt utan blir tilldelad efter vad du läser.

Nationer väljer du fritt och i Uppsala finns det några frihetsvänner för de som inte finner någon kår som är värd pengarna.

13 februari, 2007 17:20  
Blogger Anders Hällzon sa...

Pettimetervarning: Uppsala har en separat kår för farmaceuter (det har diskuterats att ta över även andra vårdstudenter). Den ("Farmacevtiska studentkåren") är då något mindre än "Uppsala studentkår" men ändå...

Själv är jag mot kårobligatoriet, trots att jag är ond sosse. Anonym 12:50s argument faller på att man i praktiken måste studera på universitetet för att få ett kvalificerat jobb. Jag tycker också om kårens arbete, men man ska inte tvingas in i den.

Och "skånelandens nation" (Uppsalas gratisnation) framstår ju bara som ett sätt att kringgå en löjlig restriktion.

Över och ut.

13 februari, 2007 20:45  
Blogger Martin sa...

Som student är det självklart att du ska betala kåravgift, men när man, som en vän till mig, läser olika kurser vid olika universitet och högskolor och, som han, måste betala 6 (!) kåravgifter, inser man att det är dags att ändra systemet och införa en nationell kåravgift. Att helt avskaffa kåravgiften är däremot något jag inte önskar.

14 februari, 2007 09:03  
Anonymous Anonym sa...

Det var främst Skånelands jag tänkte på. Och något särskilt argument, än minre uttryck för min egna åsikt i det hela var det inte hela frågan om. Snarare ett uttryck för diverse absurditeter i vissa system, som där med inte behöver betyda att lösningen är att totalskrota allt.

Har själv läst vid både Stockholm, Uppsala, Umeå och Göteborg. Vilket ibland lett till dubbla kår- och temrinsavgifter etc. Vilket kanske är lite väl ansträngande för studentekonomin.

Däremot anser jag nog ändå att argumentet om att man "måste studera på universitetet för att få ett kvalificerat jobb" faller. Det är inte alls nödvändigt. För många kan det däremot underlätta, men är långt ifrån ett måste. Sen är det så klart en viss värdesubjektivism som sätter igång när man diskuterar vad kvalificerat, bra, välavlönat -arbet kan tänkas vara. Jag känner flertalet som innehar både chefs, assistent och produktcentroller inom flera företag som inte har någon märkvärdig utbildning, däremot har de visat sig förmägna och kvalificerade på sina tidgiare tjänster, och där med avancerat.

Känner även många inkl. mig själv, som har läst en hel del vid en rad universitet, och ännu inte riktigt hamnat på "kvalificerade" arbeten osv.

Universitet/högskola leder inte autmoatiskt till ett bättre (arbets)liv. Precis som Studentkårens avgift kanskeinte för alla studenter, leder till en bättre studietid.

16 februari, 2007 13:21  

Skicka en kommentar

<< Home