Creeper

måndag, maj 07, 2007

Man får de kommentarer man förtjänar

"Utekväll igår, drack vin och hånglade bara för att. Gick barfota hem med skorna i handen och sov ensam. Åt pizza till frukost, skrattade åt den dåliga fantasyfilmen med L innan vi mötte upp S för en promenad till stan och välbehövligt inhandlande av morötter, Gott&Gräddat-limpa, ett paket nudlar, ett paket skavsårsplåster och en festis utan socker. Nu saknar jag katten som flyttat tillbaka till L."
Jag skriver inte särskilt ofta blogginlägg som rör mitt privatliv. Ibland nämns någonting i förbifarten, ibland finns det någon särskild händelse som jag tycker är relevant, och ibland finns det små hälsningar invirade till de jag känner. Det finns en rad anledningar till varför. Mitt privatliv är dessvärre knappast särskilt intressant, och de delarna som möjligen skulle kunna vara det då och då, tänker jag inte dela med mig till någon mer än mig själv, och möjligen till mina närmaste vänner. Att jag inte alls åt pizza till frukost (utan snarare till kvällsmat) är helt irrelevant, liksom alla de andra halvsanningarna i texten ovan.

Det finns däremot en hel rad andra bloggar med en rätt stor läsekrets som har ungefär ovanstående innehåll. Det som från början var handskrivna dagboksinlägg hamnade på communitys, för att nu finnas i bästa bloggformat.

Jag har ingenting emot dagboksbloggar. De har sin charm, och det är ett underbart sätt att kunna följa med i någons liv på distans, i synnerhet när avsändaren är någon man känner. Det som är intressant med dagboksbloggar är själva fenomenet i sig. Peter Wennblad har en intressant artikel i senaste Neo, med frågan om var privatlivet egentligen börjar och slutar.

En konsekvens av bloggandet, och framför allt av dagboksbloggade, är hur mycket närmare läsaren kommer avsändaren som person. Även den mest anonyma personens liv hamnar i offentligheten, en offentlighet som inte bara leder till igenkänningar på stan, utan också gör att vissa delger en uppfattning om att det är helt okej att skicka anonyma nedlåtande mail hur som helst.

Många är de bloggare som fått känna på de nedlåtande osakliga mailen. Vare sig vi är politiska eller privata, så finns det alltid idioter på nätet. Linda Skugge slutade till och med att blogga igår med anledning att just de där mailen blev lite för mycket. Trist, men jag tippar på att det faktiskt fanns en hel del andra bakomliggande orsaker.

Jag tänkte nämligen vara politiskt inkorrekt och hävda att man får lite av de kommentarer man förtjänar. Jag försvarar inte ett enda hatmail eller mobbningsbrev, men jag tror också att de uteblir om man för en öppen debatt och som bloggare/avsändare fokuserar på de kommentarer och inlägg som är sakliga. Visar du att du stör dig på anonyma meddelanden som hävdar att du är ful som stryk eller borde stanna hemma och kokar kaffe, så kommer du också få fler i samma stil. Bästa sättet att ta idiotiska kommentarer är med humor, självdistans, och en stor ignorans i kommentarsfältet.

Om någon brytt sig tillräckligt mycket för att skriva idioti bara för att du bloggar, så måste du också väckt en reaktion, och idiotin kan tala för sin egen inkompetens. Samtidigt så blir det faktiskt lite lättare att skriva om feminism, om du då och då får mail eller kommentarer som går ut på att feminister är onda kärringar, eller att kvinnans plats är i hemmet.

Sen finns det tillfällen då idioterna passerar gränsen och levererar hot eller uppvisar stalkingtendenser. Idioter som borde låsas in någonstans mörkt och få livstids bortkoppling från internet.

Grejen är att man aldrig får ta åt sig skiten. Kritik, och allra helst konstruktiv sådan - ja. Men aldrig någonsin de idiotiska kommentarerna och de nedlåtande breven. De tillhör avsändare som borde skaffa sig ett liv. Samtidigt, så i alla fall för sin egen hälsas skull, borde vi alla lära oss att bli lite mindre kränkta.

Etiketter: ,

3 Kommentarer:

Anonymous SixDays sa...

Det finns ju anledningar till att Linda Skugge får skit, för hon är väldigt obalanserad och absurditeten på hennes inlägg verkar följa hennes menstruationscykel...

Folk säger att man ska ta åt sig av kritik, men det är en balansfråga. Ex. Ingenstans på min blog skriver jag om att jag en gång jobbade som dörrvakt och att jag mycket väl vet vad snuten sysslar med och vad de inte sysslar med, varför vissa kommentarer jag får, och inte väljer att publicera, framstår som totalt idiotiska.
Ett exempel på det var från någon raggare som även envisades med att kalla mig "snoris" efter varannan mening, men som drog upp att för 100 år sen när han var ute med sina raggarpolare och plockade upp fula brudar på stan med sina bilar så "samarbetade" de med polisen. Samarbete tror jag så mycket jag vill på, mer att de inte hade nåt val. Folk vinklar gärna sanningen till vad de vill ska ha skett etc och försöker sedan påtvinga den åsikten på andra i tafatta försök att påvisa att de n andra personen har fel.
Att inte lyssna på dessa moroner är lika viktigt som att lyssna på de som faktiskt har något vettigt att säga, problemet verkar mer vara att vissa har svårt för att skilja agnarna från vetet och andra har svårt att inte kunde släppa en "du ska dö din jävla fitta" kommentar eller liknande.

F.ö. så läste jag aldrig Linda Skugges blogg av den enkla anledningen att jag bara vägrar. Jobbar man på en tidning så har man en fet kanal för att pumpa ut sin propaganda och sina åsikter vilket gör att det känns fånigt att man skulle vara nåt slags "gräsrotsbloggare" som skrivit vettigt och fått en massa läsare pga detta.

Sen kan jag inte låta bli att undra vem fan det är som är så jävla dum att de läser absolut skit som "Fredrik Virtanens sluta röka blogg"...att nån läste skiten bevisar att det finns folk som är mer blåsta än virtanen och det är nästan en bedrift att uppnå den graden av idioti..

07 maj, 2007 09:47  
Blogger Rainer sa...

Ett mycket bra inlägg, Johanna.

Sixdays: Du har rätt att personer som Linda Skugge och Fredrik Virtanen och alla andra 100%-journalister har sina möjligheter att publicera vad dem vill, finns ingen anledning att blogga för dem.

07 maj, 2007 13:16  
Anonymous Mind sa...

Skönt att du iaf inte blir kränkt hela tiden =), det verkar gå inflation i det.

15 maj, 2007 12:40  

Skicka en kommentar

<< Home