Creeper

torsdag, april 19, 2007

Individuell föräldraförsäkring och staten

Christopher slängde iväg en fråga till mig för flera dagar sedan som jag inte riktigt haft tid att svara på. Ska försöka nu.

Frågan handlade om individuell föräldraförsäkring, och om det verkligen är liberalt att tvinga föräldrar att dela lika på den. Jag har ett par perspektiv på frågan som jag tänkte lyfta lite extra.

För det första så är föräldraförsäkringen den enda som omfattar ett kollektiv och som inte är individuell. Den härstammar från den tiden det var otänkbart att någon annan än mamman var föräldraledig. Att göra den individuell hade således varit en modernisering.

För det andra så måste man ha en insikt i att gör man föräldraförsäkringen individuell så kommer det vara en stor kostnad för familjerna. I de fall där föräldrarna tjänar väldigt olika (en av parterna kanske jobbar deltid), kan en familj förlora rätt mycket i inkomst om den förälder med högst lön blir föräldraledig och bara får 80% i ersättning. En 100% ersättning ett begränsat antal månader (som försäkringen ändå är), hade därför fyllt ett par poänger och kunnat hjälpa, inte minst de familjer med rätt dålig ekonomi.

Allra helst hade jag sett en lagstiftning på individuell föräldrarförsäkring (där föräldrar med ensam vårdnad kunde ta ut hela själv, alt. låta någon annan ta över den), som hade 100% ersättning de första månaderna (ungefär 6 hade varit lagom).

Vad jag tror är mer realistiskt är att man istället räknar lite på ersättningsnivåerna. Föräldraförsäkringen behålls som den är idag, men man ökar ersättningen de första 6 månaderna till 100% och trappar sedan av från 75% ner till 50% från månad 7-14. Det hade blivit lite dyrare för staten, och den som verkligen vill vara hemma längre än halva tiden kan det, men får stå ut med att få lite lägre ersättning.

Det borde egentligen kunna lösas helt utan lagstiftning, genom att facken och arbetsgivarna tog lite ansvar och avtalade om det. Med tanke på att föräldraledigheten sägs vara en av de största kvinnofällorna på arbetsmarknaden, borde det faktiskt vara någonting som både fack och arbetsgivare skulle vara intresserade av. Det skulle också förutsätta att staten hade godkänt att ersättningen kan bli lägre efter halva tiden...

Kanske inte riktigt svar på frågan...men närainpå i alla fall.

Etiketter: , ,

6 Kommentarer:

Blogger Johan Ingerö sa...

Det finns ju faktiskt en orsak till att försäkringen inte är individuell, nämligen att föräldraskap i normalfallet inte heller är det.

Socialförsäkringar hänger ihop med vad individen tjänar, men föräldraförsäkringen går till familjer, alldeles oavsett om båda eller bara den ena föräldern arbetar.

IDag är det ju dessutom så att varje förälder får sin portion. Den är alltså individuell. Vad kvoteringen syftar till är alltså att förbjuda en förälder att överlåta ledighet till den andra. Hur liberalt är det att förbjuda folk att göra individuella val?

100 procents ersättning är inte heller någon vidare bra idé eftersom det innebär att en ganska rejäl dos skattepengar flyttas över till personer med goda inkomster. Det är helt enkelt inget smart sätt att handskas med statskassan.

Och vad i hela fridens namn har ett fackförbund (själv är jag för övrigt inte ens med i något) och min eventuella arbetsgivare att göra med hur jag och min partner delar upp vår föräldraledighet? Vad mer ska facket och chefen komma överens om? Hur ofta föräldrarna har sex eller äter på restaurant?

Den sista frågan är hur som helst obsolet eftersom försäkringen redan är individuell. Det som krävs är att man avskaffar möjligheten att överlåta, och den saken regleras i lag och inte av arbetsmarknadens parter.

19 april, 2007 18:51  
Blogger figge sa...

Appråpå något helt annat:
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,1050324,00.html

Här har du något du skulle kunna skriva om, stämmer det där så skulle jag kunna träffa en fluga på 100m's avstånd med mina snart 23 års erfarenhet av datorspel...

20 april, 2007 07:00  
Anonymous Anonym sa...

Ge ekonomisk motivation i form av att låta vab-ersättningen grundas på bådas inkomst delat på 2.Då kvittar det vem som är hemma. Bäst är om chefer/stadsministrar mfl också ges möjlighet att vabba. Ingen är oersättlig.Arbetsgivare borde se vabbande som en tillgång. Föräldrar blir bättre problemlösare och chefer som själva vabbat ställer inte frågan"kan inte din fru/man/sambo vara hemma istället?" Barn ÄR en tillgång och tiden man vabbar är ju för de allra flesta rätt begränsad.

20 april, 2007 12:57  
Blogger Johan Ingerö sa...

Anonym

Det skulle ju mer eller mindre vara som att återinföra sambobeskattningen. Snacka om att rulla tillbaka jämställdheten.

20 april, 2007 16:40  
Blogger Mikael Åhman sa...

Ingerö:

"Och vad i hela fridens namn har ett fackförbund (själv är jag för övrigt inte ens med i något) och min eventuella arbetsgivare att göra med hur jag och min partner delar upp vår föräldraledighet?"

Om vi hoppar över diskusionen om fackligt medlemsskap... så kan jag se ett rätt stort intresse av varför din eventuella arbetsgivare har med att göra hur du och din partner delar upp föräldraledigheten. Eftersom den som är föräldraledig inte utför sina arbetsuppgifter.

Av konkurensneutralitetsskäl borde det således inte vara tillåtet att överföra rätten till föräldraledighet vårdnadshavarna emellan.

22 april, 2007 16:42  
Blogger ~Karin Långström Vinge~ sa...

Det är i de familjer där man förlorar mest på att papporna är hemma som det är vanligast att mannen väljer att vara hemma.

24 april, 2007 19:19  

Skicka en kommentar

<< Home