Creeper

onsdag, november 02, 2005

Vald efter bostadsort eller åsikter?

Om mindre än ett år är det val till riksdagen i Sverige. I Sverige så tillämpar de etablerade partierna en representativitet bland ledamöterna som grundar sig på bostadsort. Olika delar av landet har olika listor på personer som kommer från trakten som kandiderar till riksdagen. I de flesta valdistrikt handlar det inte om så många mandat. Ett mindre parti kanske har ett eller två, sossarna kanske har fyra till fem, om de har tur. Det gör att det är rätt styrt redan från början vem eller vilka i partiet det är som kommer sitta i rikdagen, för att kryssa sig förbi är det inte så många som klarar. Det krävs flera tusen kryss (beroende på var man bor), och i förra valet lyckades bara någon handfull.

Det här gör att de som kommer in i riksdagen är som de flesta politiker brukar vara. De har ett långt engagemang inom partiet, de har ett samhällsvetenskapligt intresse, och de har en stor förankring bland de partimedlemmar på hemorten. Ofta så hamnar de som inte riktigt passar in i mallen precis utanför valbar plats, och därmed mister man nytänkandet.

Detta gör att det i så gott som alla valkretsar utom i Stockholms län och stad är tufft och svårt att driva en valrörelse på frågor som inte är det samma som hela partipaketet. Det skapar allämnpolitiska riksdagskandidater, och väl i riksdagen blir det brist på personer med vissa specifika kunskaper. Ett stort exempel på det är teknikområdet, och lagstiftningen om nedladdning. En lagstifting som kanske inte slagit igenom lika väl om fler riksdagsledamöter haft en teknisk kompetens.
Med riksdagslistor som inte var grundade på bostadsort, så kanske fokuseringen hade legat mer på de själva kandidaterna, och det hade kunnat vara möjligt att faktiskt rösta på någon som tycker som en själv som också kommer in, och inte bara se sin röst gå "förlorad" till toppnamnet.

För vad är viktigast, att ha en riksdagsledamot som bor nära dig, eller ha en långt i väg som röstar som dig i riksdagen?


På kvällens nomineringsmöte för folkpartiet i Skaraborgs riksdags och regionlistor hamnade jag på sextonde respektive sjuttonde plats. Lagom långt ner för att inte innebära något hot, och samtidigt tillräckligt högt upp för att partiet ska tycka att de har en bra ungdomsrepresentation på listan. En väl spriden lista efter bostadsort verkade vara det viktigaste för skaraborgsfolkpartisterna. För min del är det politiken som kommer föras efter valet.

3 Kommentarer:

Blogger pelpet sa...

Å andra sidan finns det klara fördelar med att ha en klar och tydlig lokal representation. Har du funderat på det? Här är Dick Erixons argument för enmans valkretsar.

Däremot håller jag med om att vissa representativa kandidater borde kunna gå att rösta in lättare om riksdagslistorna var nationella. Och gärna onumrerade också.

Kanske skulle man kunna välja halva riksdagen i enmans valkretsar och halva på rikslistor.

02 november, 2005 00:44  
Blogger Johanna Nylander sa...

Nja. Jag tror att enmansvalkretsar skulle få ungefär samma problem som de små valkretsarna har idag. Dessutom så tror jag att lokal förankring är något som man kan gå på val på på en nationell onumrerad lista också. Och vad gör man när två människor som både skulle platsa utmärkt i riksdagen bor på samma ort?

02 november, 2005 18:59  
Blogger Niklas Frykman sa...

Jag är emot enmansvalkretsar, vilket jag skrev om här. Främst för att det är ett system som bygger på ett bysamhälle där ingen någonsin flyttar och utan masskommunikationer. Idag när det inte är några problem att hålla kontakt med en människa i en avlägsen del av landet ska vi inte vara så begränsade i vårt val av representanter. Med riksintag skulle vissa invandrargrupper och ex.vis datanördar också kunna få 'egna' riksdagsmän och -kvinnor! :)

04 november, 2005 23:35  

Skicka en kommentar

<< Home